— 04 Under det Gustaf irrar i trädgården och med förtviflans steg trampar det torra löfvet, som rasslar under hansfötter, måste vi kasta ännu en blick öfver balsalen. Der tycks glädjen fortfarande föra spiran. Dansen blir mer och mer animerad. — Min nådiga fru Stegen, sade doktor Bernard; som ni väl vet, äro baler och sådana der grannlåter ej mycket i min smak i allmänhet; men jag har i afton kommit under fund med, att en balsal är en rätt lustig skådeplats. Jag förmodar att deticke undgått er uppmärksamhet hvad här föregår? Intrigen är i full gång, kärleken och svartsjukan drifna till sin höjd; explosion är ej långt borta . . . Det här är riktigt roligt! Se på Wilner, han dansar oupphörligt med Rosalie, men har ögon och tankar endast för Amelie! . . . Och grossören ser f—n så desappointerad ut . . . Jag vågar gissa att han fått en liten näpen korg af flickan ..Jojo, hon är inte bortkommen, hon; hon begriper nog att taga det bästa af två goda ting, och det är vi som göra 058 till hennes allierade . .. Det här är ju riktigt trefligt? — Jag skulle tycka så med, om jag vågade hoppas med samma visshet som ni på en lycklig utgång ur det trassel, som... — Som Rudolfs högmod och smak för grossörens penningar troligen ställa till... Men låtom oss taga saken kallt och låta