SS UU men du kan förstå, min göde Gistaf, att den som: får hjelp måste på allt sätt bemötas med grannlagenhet, och jå färre som veta deröm desto bättre — och nu är förhållandet att jag af en händelse fått veta om denne yngling och att han är värd hjelp; men han är tillika mycket stolt — på så sätt som hvar och en bör vara, att han -helst vill hjelpa sig sielf. Pappa hade just sändt honom de samma penningarne som vi nu skola lägga i brefvet och han sände dem af ofvannämnde skäl tillbaka. Ser du, mitt barn, det är just för att han icke skall kunna undgå att mottaga dem, som vi ej sätta något Namn under brefvet och han icke skall veta hvarifrån de komma, och det bör ingen veta mer än du och jag, för vi göra ju icke detta för att blifva tackade och berömda utan endast för att tjena ynglingen. — Ja, det begriper jag, för det har du lärt mig att det är mycket fult att skryta med det lilla goda man kan göra och så gör du det alltid sjelf då ingen ser det: Just som när du stuckit en bok eller annan gåfva under vår hufvudkudde och sade att snälla barns tomte gjort det; men ser du, Martha och jag ha alltid begripit att det var vår egen mamma som var vår tomte. -— Ja, det är mycket rätt, fortfor Gustaf med stor ifver.: Just som när du