Dagens Nyheter – 17 november 1869, sida 3

gen etablerat sig Iöpenhamn, säges för kort ud sedan ha blifvit särdeles gynnad af lyckan, i det han erhållit ett arf på omkring 60,000 rdr. Han hade en gång arbetat på en Herrgård nära Kö: penhamn, hvarest bodde ett förmöget ogift fruntimmer, som förde ett temligen ensligt lif och måtte ha fattat särdeles. tycke för honom, ty då hon nyligen afled, befanns hon ha efterlemnat ett testamente; :hvari målaren var insatt till hennes universalarfvinge. Testamentet. var follkomligt lägenligtÖpprättadt, så att det icke kunde undertryckas. Man vill veta att den af: lidna gjort sin familj arflös derför, att-denna i hennes ubgdom motsatt sig hennes förbindelse med en ung man, som hon älskade. Den Tycklige arftagaren lärer varal en ordentlig! och arbetsam person, så att Fortuna denna gång icke gynnat någon ovärdig. v Engelsk dimma, En dagiförra veckan var dimman i London så tät, att man knappast kunde se sin egen band, nir man sträckte ut den framför sig. Lord F., som var till häst, red som han trodde framåt Charing-Cross, men plötsligt mirkte ban att han befann sig på ojemn mark, och då han närmare såg efter, upptäckte han, att Hans Häst gjorde förtvifläde ansträngningar för att komma uppför trappan till kyrkan S:t Martin. — Om en omnibuskusk berättas att han, sedan han i en och.en half timma kört på vinst och förlust, slutligen trodde sig ha kommit -fram till. sin station; till sin stora förvåning upptäckte han emellertid, när dimman lättade, att han under sista halftimman kört endast rundt omkring Carl T:s staty. — En tidningsreferent, som var ute på språng för att skaffa nyheter, betann sig plötsligt på första steget af en trappa, på hvilken han med all möjlig försigtighet gick uppåt. Då han gått några trappsteg, stötte han mot en rörlig massa, som kom från motsatta sidan. Högtärade herre eller fra — sade referenten till den obekante. — vill ni ha godheten säga mig, hvar jag för ögonblicket befinner mig! — Jo, det är lätt sagdt — blef svaret — går ni ett par steg till, så är ni i Themsen; jag kommer just nu -derifrån. HKafterna i Paris, Antalet kafter och konditorier i Pafis uppgår för? närvarande till icke mindre in 4,730, förutom 64 så kallade cafösconcerts. De egentliga kafterna sysselsätta 8 till 10,000 personer och deras årliga omsättning )) belöper sig sammantaget till omkring 120 mill. frank. F en stor: del af kaferna aflönas upppassarne endast med de drickspenningar, som gra af kunderna ocH som man för-samtliga ,730 etablissömenterna anslår till 5 millioner om året, Också ett förslag, I en tysk tidning har en hr W. Mentzel förordat följande reform: Kyrkan skall försvinna från jorden och alla kyrkogods användas för skolan. Äfven staten skall såsom sådan försvinna. I hvarje by skall skolläraren vara både predikant och själasörjare, församlingsföreståndare, domare och, om möjligt; äfven läkare. För bonom ensam. skall byggas ett stort och präktigt hus, försedt med målningar och naturaliesamlingar, fysikaliska instrumenter och apparater, laboratorium, Observatorinum 0. 8. v. En från lärarekåren utvald senat utgör den lagstiftande församlingen, hvilken bland sig utser den exekutiva makten, ministören samt ot. o. m. krigsministern och generalstaben. Ty endast Iiraren, hvilkens uppgift det-är atthafvä hela. menskligheten i sigte, uppfostra och ledå densamma, kan veta hvad hvarje menniska med rätta bör tillkomma. Med få ord: här handlar om ivgenting mindre, än att öfverföra den indiiz brahmakulten på europeiska förhållanden. Lärarekorporationerna i Europa skola, likt brahminerna i Indien, ensamt herrska och åtnjuta högsta anseendet.t Vattentätt tyg. I Illustrated Times skrifver en wmsändae: JSag har i många år befognat en regnrock af kautsehu, men har numera lagt bort den, sedan jag lärt mig huru godt skotskt halfkläde kan göras alldeles ogenomträngligt för regn, om man behandlar det på följande sätt: Lägg i en balja mjukt vatten ett halft skålpund blysocker och ett halft skålpund pulveriserad : alun; rör om detta alltemellanåt, till dess det blir klart. Afhäll det klara i en annan balja och lägg så klädet deruti; låt det ligga der i 24 timmar och tag sedan och häng upp det, utan att vrida ur det. Två af mina bekanta — en herre och ett frontimmer — hafva begagnat så behandladt tyg i det värsta regn utan att bli våta. Regnet hänger på tyget i små droppar. För kort tid sedan gick den nämnde herrn nio (engelska) mil i ett förskräckligt oväder, och då han tög af sig sin öfverrock, voro hans unders kläder alldeles torra. Jag skulle tro, att detta är en hemlighet som är värd att känna. Tag du min häst, jag tar jägarens! var det stående exemplet vid en viss lärares lektioner i öfversättning från svenskan till tyskan. Generation efter generation lärde sig detta exempel utantill och stakade sig följaktligen aldrig, ända tills läraren en vacker morgon öfverraskade sitt auditorium med att utbrista: I dag ska vi ta ett nytt exempel; gossar: Hör nu B., hvadvheter det här på tyska: Tag du mina galoscher, jag tar dina? Den tillfrågade gossen, en klippsk ture, blef först en smula förbluffad, men fann sig ögonblickligen och svarade: Jag har inga galoscher, herr magister! — Nå ja, det gör ingenting, öfversätt ändå det här: Tag du mina gaåloscher, jag tar dina! — Nej, herr magister, jag tar aldrig andras galoscher I4—Ni ir så får det väl vara vid det gamla, menade deh beskedlige magistern och åter tonade genom klassen den välbekanta trallen: Tag du min bäst, jag tar jägarens! Giltigt skäl. Under italienska kriget år 1859 blef i ÖSterrike en ung man utskrifven till rekryt jemte många andra. Karlen hade vederbörlig längd, var vilskapad och utan Iyten; men likväl påstod han sig icke duga: till soldat. — Hvarför inte det? frågade krigskommissarien. — Jo, svarade karlen, jag är repslagaregesäll och är således ständigt Yan att gå baklänges; men aldrig framåt, och det duger väl icke för en soldat. — Nej, det är gannt, du är fri, svarade kommissatrien flat. En amerikansk annons. I sednaste numret af Svenska Amerikanaren läses: OBSERVERA, Mr Clas Blomgren, som förut var boende på Wie street, Chicago Ill., torde innan han ingår i några inlimare förbindelser träffa öfverenskommelse med undertecknad, för uppfyllandet at fardna Mfna Iifran och iklädda förskindelser.