lade Telemack och lexikomet på en stol och sig sjelf på knä framför den tillbedda boken och fortsatte så sitt studerande till middagen. En hos husfadren på sednare tiden sällspord glädtighet lifvade denna dag familjen, och fru Marias ansigte bokstafligen strålade af fröjd, då hennes man straxt efter middagen, i stället att som vanligt, tyst och med molndiger panna innesluta sig i sitt enmgkilda rum, nu föreslog en liten promenad i vagn, efter vädret var så särdeles gynnande. — Jag sätter sjelf hästarne för lilla vagnen, så behöfva icke drängarne störas i sin middagsrast ha och vi nog plats att taga barnen med. Martha och Gustaf få sitta på baksätet — — — Och Amy i mammas knä, så tager hon icke bort någon plats, afbröt den lilla och såg mäkta knipslug ut. . — Nej, det förstås, att du icke tager bort någon plats, bara du får den bästa som finnes — du skälmunge! sade fadren leende och tryckte en kyss på sin lilla favorits panna samt skyndade ut att sätta sitt förslag i verket. En timma sednare voro familjens alla medlemmar i full verksamhet, hvar och en med sina värf, och fru Maria hade dubbelt brådtom för att taga igen den tid, den lilla förströelsen upptagit; men det gick nu så WILHELM WILNER. J