HKorrespondens från Norra Amerika. (Till Dagens Nyheter.) Newyork den 20 okt. 1869. Andra brefvet. Några sidor af lifvet i Newyork. Främlingen, som anländer till Newyork för att der tillbringa någon tid, gör klokast i att, undvikande de dyra botellerna, genast uppsöka ett boarding-house. I öfverensstämmelse med tillgångarne kan. han. då välja mellan dem som kosta 10 dollars i veckan och derunder ända till 5. Före kriget logerade man till hälften billigare pris än nu, liksom i allmänhet lefnadskostnaderna blifvit fördubblade efter den krigs, det amerikanska samhället då genomgick. Flertalet gäster i ett boarding-house utgöres icke, såsom man är! böjd att antaga, af resande eller främlingar, utan af verkliga amerikanska medborgare oeh sådana som sedan flera år varit fästade vid orten: genom anställning vare sig i statens eller enskild tjenst. -Och detta gäller icke blott om ungkarlar, utan äfven om den nygifte äkta mannen eller familjefadren, hvilken finner det fördelaktigt att inackordera sig med hustru och barn i ett för allt. Den största förmånen af detta arrangement stannar utom all fråga på hustruns sida, hvilken derigenom befrias från det myckna husliga släp, somi andra länder och särskildt i Sverige är hennes oafvisliga lott. En svensk blir helt förvånad att!finna den unga arbetarehustrun ?) dagen i ända sitta och prima i en beqväm soffa utan — såsom det synes — andra åligganden, än det att något så när punktligt infinna sig vid de gemensamma måltiderna. Man har mot detta bruk anmärkt, att det tillintetgör dön husliga trefnaden och betager hemmet dess egentliga värde. Och ett hem i svensk mening kan visserligen ett boardinghouse aldrig bli: der den unga makan och modren leker främmande i egna: rum, der hafva de husliga penaterna en viss benägenhet att begifva sig på flykten. Deremot har denna amerikanska plägsed en djupare; social betydelse, som icke kan nog högt uppskattas: den befordrar tidiga giftermål inom de mindre bemedlade klasserna. Genom att flytta in i ett boarding-nouse undgå de nygifta de dryga kostnaderna för bosättning, hvilka i Sverige ofta omöjliggör eller åtminstone iåratal uppskjuter ett tillämnadt äktenskap. Den amerikanska matordningen fördelar sig på tre måltider: frukosten (the breakfast), hvilken serveras kl. 7 å 8 på morgonen; den 8..k. luncheon kl. 12 å 1, och äntligen kl. 6 på aftonen den sista måltiden, hvilken man kan kalla middag eller supå, allt efter behag. Till alla målen ätes kött samt smör och bröd; till morgonoch aftonmålen höra dessutom kaffe och the. Soppa serveras ytterst sällan. En svensk observerar snart tvenne omständigheter: att amerikanaren är tystlåten vid bordet och att han har hatten på vid många tillfällen, då sådant anses opassande i vårt land. Man har gjort sig mycket lustig öfver sistnämnda plägsed och menat sig finna något karakteristiskt deri; om så är, synes det å andra sidan vara betecknande för europåen att han så villigt efterapar detta bruk. Hvad den förståndiga värdinnan i ett boarding-house icke gerna underlåter att säga främlingen är, att han bör noga akta sig för att blifva robbed, d. v. 8. rånad — och bärmed hafva vi funnit en lämplig öfvergång till en annan sida af lifvet i Newyork. Den oerhörda merkantila och industriela förkofran, sorå under de sista årtiondena gjort Newyork till en af verldens rikaste städer och drifvit upp dess folkstock till omkring tolf hundra tusen menniskor, har naturligtvis utöfvat ett mäktigt inflytande på alla samhällsförhållanden, så till godo som ondo. Här, liksom i Europa, har det visat sig, att fattigdomen och brottet hålla jemna steg med civilisationen; men här hafva dessutom vissa för Amerika egendomliga förhållanden skapat nya källor för de nämnda, samhällsupplösande elementerna. . En af dessa källor är emigrationen. Enligt den officiela rapporten af staten Newyorks 2 ll. tamnmns Andat Kbarnkatannb I date altare