Dagens Nyheter – 9 november 1869, sida 3

-. Hvarjehanda nyheter. En vigsel på vigilamns. I staten Virginien i norra Amerika, der afgiften till presterskapet för vigsel är: bestiimd till en dollar, skulle för: någon tid sedan ett ungt par gifta sig och inställde sig derför hos en prest för att bli vigda. — Jag måste först anhålla om afgiften, sade den andlige mannen, hos hvilken sannolikt några tvifvel ar om de båda kontrahenternas förmåga att betala. De unga amerikanska medborgarne, som beslutat förena sina öden för hela lifvet, genomsökte sina: fickor, men -helå summan som de egde uppgick ej till mer än omkring fjerdedelen af den bestämda afgiften eller 27 cent. För det priset kan jag icke viga er, yttrade presten, som ej ville ingå på någon afprutning för principens skull. — Vi äro nöjda med ett mycket kort tal — vågade brudgummen invända. — Nej, nej, genmälde prestmannen, man betalar icke sådant efter längden, utan efter nyttan och välsignelsen som det bringar. Den unga flickan, som så gerna ville hålla bröllop den dagen, började nu att bittert gråta, men presten var obeveklig, och paret vände sig föratt gå, då bruden syntes ha fått en godide. Hon vände sig ånyo till presten och yttrade: — Ack, ers högvördighet, om ni inte kan viga oss Helt och hållet, så vig oss åtminstone för de 27 cent; vi skola snart återkomma med resten af summan och kunra ju då få resten af vigseln. Detta var för mycket för presten; han vigde dem helt och hållet, och under många taeksägelser aflägsnade sig brudparet. En engelsk advokat hade nyligen vunnit-en invecklad process för lord 8., som deröfver blef öfvermåttan glad. Det föll honom icke ett ögonblick in att advokatens räkning var för stor, tvärtom: på samma gång han sände betalningen, inbjöd han äfven den skicklige lagkarlen att hos sig intaga en middag. Måltiden, splendid öfver all beskrifning, kryddades af de finaste viner och var särdeles animerad. Några dagar efteråt fick lorden från advokaten en biljett af följande innehåll: Lord S. behagade betala till undertecknad 3 pund 6 skilling (omkring 42-rdr svenskt) för 3 timmars konferens och för reseomkostnader. — Lorden blef slagen med häpnad, men betänkte sig-Han hade alltid satt en ära uti att aldrig låta sig öfverlistas af någon. Fem minuter derefter afsinde han följande svar: Hr T., advokat i London, behagade till undertecknad betala 4-pund sterling för en middad å la carte med bordeaux; sherry, porter, champagne m. m.t Advokaten var dock ej förlägen för svar. — Min bäste lord — skref han -— så tedsamt det än är för mig, nödgas jag dock ställa eder under åtal för olaglig utskänkning; edert bref är i detta fall ett ojäfvigt bevis. — Lorden skrattade och bötalte advokaten för hans besvär att ita en god middag. Intressant upptiäekt. Ur Södermånlands läns tidning låna vi följande notis: En läkare i Paris, doktor Bernier, har nyligen visat hvad elektriciteten är i stånd att uträtta. Denne ädle mennisköviän använder nemligen den elektriska gnistan till att bleka näsor, hvilka genom en TfortsattBacchusdyrkan antagit en fortfarande hög färg, Så har han nyligen åt en förnäm dam återgifvit den aristokratiska harmonien i hennes hy, i det han åter planterat liljor der, hvarest en tät rosenbuske otillbörligen hade skjutit upp. Denna upptäckt väcker icke endast i medicinska, utan äfven i drickande kretsar ett stort uppseende, och underdoktorn lär vil snart komma att taga patentpå sin kurmetod icke blott i Frankrike, utan äfven i andra länder.