Dagens Nyheter – 9 november 1869, sida 2

BATTEG. ocH POLISNYHETER. eran KRIGSRÄTT og Angifvelse mot förman. Gardisten vid Svea garde, måjör Mörnets kompani, n:o 59 Fredrik Fröberg; har nyliged? angifvit sin. förman, kaptenen; vid samma -garde,..C. J. von Schulzenheim, för öfvervåld under tjensteutöfning. Vid i lördags af krigsrätt hället vittnesförhör rörande denna-sak; dervid sex vittnen hördes, alla åberopades af käranden, .-blef emellertid utredt att angifvelsen vore helt och hållet grundlös. Vid detta förhållande yrkade tillförordnade åklagaren, stadsfiskal C. Silfversparre, ansvar å gardtisten Fröverg för falsk angifvelse och obefogad rTittegång mot förman. je : I mörgon kömtmer, efter skedd protokollsjustering, målet att öfverlemnas till krigshofrätten. RÄDHUSRÅTTEN. Dömd för förskingring. Handlanden-konimnissionäre August Öberg dömdes i går af rådhnisrättens 6:te aftdelning, för det han för en bökhållår Eklund förskingrat fyra jörnvägsobligatiohef, att för nämnda förskingring böta 150 rdr, ersätta det förskingrades värde med 128 rdr samt, förutom hyad till protokollslösen åtgår, ersätta målsegaren dennes i målet hafde kostnader med 13-rdr 50 öre. rod LANDSORTEN Efterspel till Wärhultamålet. Till V. Rekarne härads Bösteting hade hr F. W. Gfubb instämt hemmånsegdaren Curl Er. Carlsson i Malmberga, med yrkande öm ansvar å denne för det hän den 19 sistlidne februati skulle aäflagt falskt vittnesmål rörande: Wirhulta ångsågs brand. Såsom befullmäktigadt ombud för Grubb. uppträdde notarien P. Synnerberg från Stockholm och förklarade, att som han begärt, men ännu ej erhållit afskrift af de vid Högsta dömstolen befintliga handlingar i rättegångsmålet emot Grubb i den del som törer Carlssovs vittnesmål, hvilket döck i och för fölltöljandet af det nu mot Carlsson väckta åtalåt vore alldeles nödvändigt, så begärde han uppskof med. målet till: nästa. ting för anskaffande af nämnda afskrift. Emellertid ville Synnerberg anföra de delar af vittnesmålet, hvaruti käranden yrkade ansvar ä OC. för mened, och hvilka voro, att C. falskligen uppgifvit: 1) att Grubbs dotter hindrat Wärhulta-sprutan8 uppkörande till brandstället; 2) att Grubb lagt hinder i vägen för bryggats utlägganide till vattenhemtningsstället; och 3) att Grubb i öfrigt sökt förhindra släckningsarbetet. Beträffande de två första punkterna i vittnesmålet tillade S., att de voro uppenbart falska, dels emedan Grubbs dotter ej varit hemma. vid Wärhulta, då branden intriffade, och dels emedan Carlssön vid bryggans utläggning ej ännu varit främkommen till brandstället. Carlsson genmälde: att då den, som sökte förhindra 7 sprutans uppförände: till brandstället, vari ett förniämt fruntimmer, hade: han, som ej kände vGrubbsa dotter; tagit för afgjordt, att det var hon, men sedan ändrat denna sin uppgift, då han blef upplyst om sitt misstag; vidare anmärkte C., att klockorna på landet ofta gå mycket olika och slutligen att det nög var tillräckligt upplyst af de öfriga vittnenas berättelse, det Grubb sökt hindra eldskiekningen. För öfrigt bestred OC: ållt vidare uppskof i detta mål, under: förkläring, det han-ej hade lust att vidare förspilla! tiden för Grubbs räkning; och då intet vidare i saken förekom, afsade härads