— Såå, du Här således icke blifvit bättre än du fordom var. : — Jag tror dock det, och du bör ej döma mig ohörd. Hvad jag brutit mot min maka, min öfver allt på jorden älskade Maria, består i brist på tillräcklig eftertanka vid förvaltningen af hennes och min förmögenhet. — Såå, du är ruinerad! Jag vill dock minnas att jag hört, det din hustru medförde 70,000 rdr i hemgift, och din egen förmögenhet borde vid tiden varit ungefär lika stör. — vär då icke detta nog till ett anständigt lif? :— Jag erkänner att det är lättsinnigt att hafva beräknat så illa inkomster och utgifter; men tyvärr det är nu gjordt, motgången kom dertill och — med ett ord — egendomen i Södermanland är såld. Jag bor med hustru och barn på ett bondhemman här i Småland, och du kan väl föreställa dig hvilken smärta det är att se dem man älskar försaka ända till det nödvändigaste. — Följden är gifven. — Du är bitter, Adolf, och jag skulle blygas att bedja dig räcka mig en hjelpsam hand, om det icke vore för de minas skuld. Häradshöfdingen mätte Rudolf från hufToft till fot med en föraktfull blick och sade oft: — Hur mycket behöfver du?