smickrar sig nemligen i Nordamerikas protestantiska. verld med alb Hyacinthe vill öfvergå från katolicismen till protestantismen, och efi hvar af de oräkneliga sekter, som under det fria meninogslifvet i den stora republiken uppstått. som svampar; öfverlemnar gig åt lifliga förhoppningar om att den skall bli den utvalda, att den Skall ha äran af att i sitt sköte upptaga Pius-IX:s-berömde antagonist. Hedervärda brödraskap och föreninTE ha för fngespdany förbered fig Då att slå -en klo i påter Hyacinthe, så fört Han satte foten -på amerikansk botten, festmåltider ha anordnats, tål -instuderats och: alla andra apparater, öfver hvilka dessa samfund i så rikt mått förfoga; ha satts i rörelsbi Det måtte vara tråkigt att lefva i ett kar meliterkloster; men-det kan likväl hända att Hyacinthe-under allt detta-amerikanska buller : skall. sakna sitt gamla klosters. tystnad och lugn. Man -har: ännu -ieke skäl att: an-. taga, det patern. vill ombyta; religion; sjelf har han. .ej fattat något beslut härom, och han tänker infinna sig vid det ekumeniska, mötet i. Rom, för att tala för den fria katolska kyrkans sak mot ultramontanismen. Hans resa öfver Atlantiska hafvet förklaras deraf, att han; ville--nndandraga. sig. det uppseende, som, hans uppträdande väckt... Ar aet verk-; ligen denna.--bevekelsegrund. som ; drifvit honom: till,Amerika, måste han snart finna att, han gjort uppräkningen utan åmerikanarne.. Kejsar Napoleon lärer. ha: för afsigt att lemna .Compiegne och uppehålla sig i Paris; under vintern. i Man, har berättat att kejsaren åter varit. opasslig, och denna: nyhet bekräftas af sednaste: post, Män försäkrar emellertid att .de reumatiska plågor, hvaraf ban hemsökts, Snart gått öfver samt ätt han ämnade i tors-; dags jaga i parken vid: Compiegne, i Hvad kejsarens utrikespolitik.argår; synes) denna; nu mer än. någonsin. vara riktad på åstadkommandet af ett varaktigt fredst.llstånd med tby åtföljande allmän afväpning. Frankrikes.nya sändebudd i Petersburg, general Fleury; lärer. mnemligen: dit. medföra etv förslag härom. Om detta bifalles af. Ryssland; likasom det förut.har Österrikes, och. Italiens samtycke, skola dessa makter i förening uppmana Preussen att äfven ansluta sig till detsamma. ; Rs i Men -titsigterna att förmå Preussen till en fredspolitik äro: ieke stora. Först måste nordtyska förbuadet bli eå universel stat. ROR ki I Paris: sysselsätter mån signu företrädesvis med. de förestående eftervalen: Såsom Kaudidater nämnas: i första kretsen socialisterna Laurier; ContragelyHenrisRochefort -0c3 Fr. Terme. (medarbetare i tidningen Peuple Frangais och , bekant från valen i juni såsom Gambettas konservative motstån-. dare); i fjerde kretsen Arthur, Pitard, en. bror till Ernest Picard, oeh republikanen Jules; Allixz. Henri Rochefort .hade länge i sinnet. att uppgifva sin kaudidaturi första valkretsen, men. har bu. underrättat sina vänner. om att; denna tanke framkallats af situationen i augusti, då ban ansåg kejsar Napoleons död och republikens proklamerande nära förestående, hvaremot det nä blir allt tydligare att kejsardömet får ökade krafter. tJordbäfningar. Pb Frankfäft, Wiesbaden och Darmstadt förmärktes i lördags på aftonen kl. omkring 6 häftiga jordstötar, och likaså följande söndagsmorgön kl. i Rhenhessen, Nassäu och : Storkenburg. Efter hvåd mån berättar från Darmstadt, varade dem häftigaste stöten omkring 10 sekunder och gick