Dagens Nyheter – 1 november 1869, sida 1

För att på denna fördel rikta uppmärksamheten, vilja vi nämna. hurasom härvarande ombud för försäkringsbolaget Svea i torsdags utbetalda ett försäkringsbelopp på 6,000 rår till sterbbuset efter en i Upsala nyligen aflidea ung man, som för två år 3edan lät försäkra siti lif hoz3 anförde bolag och genom denna handling -för två års afgift, omkring 120 rår, var nog lycklig att till fordringsegate och arfvingar kunna efterlemna den jemförelsevis stora summan af anförda belopp. Den stora frimuraresalen i Norrköpings nya loge kunna vi icke nog beuvdra, säger en brefskrifvare till Östgöta-korrespondenten. Det höga, hvälfda taket, som är måladt i klar blå färg och fullsatt af stjernor i silfver, uppbäres af två rader hvita, med guldornamenter försedda kolonner. Säkert är denna en bland rikets vackraste frimuraresalar. För musikaliska anordningar torde den vara alldeles förträfflig. 4lilmännvua iIinstitatet för döfstumma och blinda har åter blifvit hugnadt med en testamentarisk disposition — realigen efter aflidna kaptenlöjtnanten W.: Heijkenskjöld — stor 2,000 rdr, hvilka medel redan blifvit aflemnade. . Stoekholms prestsällskap firar sin d2:dra årshögtidi med gudstjenst i Jacobsckyrka i dag kl. 6 e m., dervid predikaa hålles af pastorsadjunkten Liljeblad och hvarefter årssammanträde hålles i Jacobs pastorshus. De Lundinska ugnarne, säger Nurikes Allehanda, börja allt mer väcka uppmärksamhet atomlands såväl i Tyskland, som i Frankrike i de trakter, der tillgång tiunes på sågspån och annat atfall fråa skogarne, men deremot stenkol eller anvat fullgodt mineraliskt bränsle fatcas; och man hoppas kunna medelst dem och genom kloka anordningar för öfrigt täfla med stenkolsjervet i pris. Så väl tyskar som fransmän söka åt sina landsmän bibehålla så mycket som möjligt af äran för upptäckten af de olika delarne af detta slags ugnar, men de medgifva dock i allmänhet, att svensken Lundin har förtjersten att hafva gjort hela inrättningen praktiskt brukbar och att hafva sjelfständigt köoustruerat och inventerat enskilda delar doraf.: Svensk industri. Vi hafva i dessa dagar haft tillfälle se ett vackert prof på 3 ensk industri. som vi ej kunna underlåta att särskildt Omnämca, säger Norrköpings tidningar, Arbetet utgöres af två med stor omsorg förfärdigade, ovsnligt långa dragremmar, tillverkade å hr J. Hellmans remfabrik härstädes. De äro hvardera 60 fot långa och 14 decimaltum breds, med 3 decimäläms kanter, semt kopparnaglads i hvarje söm. Närmare 40 hudar af gröfsta och bästa läder hafva åtgått till deras förfärdigande och de kosta i sitt fullfärdiga skick tillsammans 1,000 rdr, De äro beställda af egaren till Fisspovg och kommma att användas för det nya välsverket derstädee. Hr Hellman innehår för närvarande stora beställningar å dragremmar, både från Sverige och Fisland Postatlligensturerna mellän Gefle och Upsala samt G fls och norra städerna taga åter sin början i daäg. Hela Sveriges tunnlandtal åkoroch annan odlad jord beräknas till 4,919,884, naturlig äsgsmark till 3,923,820 och skogsbäranis marken till 40,689,606 tunnland. Odlingen fortgår med omkring 100,000 tunland om året. Man tror, att 1869 års skörd af stråsäd uppgår till omkring 20 millioner tunnor, medan den var 12 milliover 1867 och således ännu mindre förlidet år. Det allmänna missnöjet i landet för någon tid sedan hade, det framgår af dessa siffror, sin naturliga gruad. Snöskärmar. I Ingeniörs föreningens förhandlingar, andra häftet för innevarande år, förekommer en intressant berättelse af baningoniören Norrman öfver de resaltater, som EO LEE 2 SN