Dagens Nyheter – 29 oktober 1869, sida 3

kavaljer. mot ana ac aamer, som DESORL DuUstiken, ofta.neg enda:t för att låta den olycklige -expedite2r värda uppoch ned på allt möjligt, kan man Kl. 8 på aftonen vara både trött och utledsen dervid, till och med om disken är aldrig så elegant och damerna aldrig så förtrollande. Derna åsigt kunde emellertid: butikernas egare icke dela; Frontimmerna i: Paris, hvilket. stånd. de än må tillhöra, hafva för sed att uppskjuta allt till sista stund, och i följd deraf dröja de äfven ofta att göra sina uppköp till efter kl. 8 på aftnarna. Detinträffade såInnda, att då cxpediterna eller les calicots, com de i allmänhet kallas, enligt på förhand träffad öfverenskommelse, tillkännsgåfvo, att de. ej ville stanva i butikerna längre än till kl. 8 på qvällen, utom vid utomordentliga tillfäller, förklarade principalerna ännu mera bestämdt, att de måste qvarstanra på sin po:t bakom disken lika lävge som vanligt. Expes diterna -höllo nu ett möte. och beslöto att göra strike; de valde en styrelse, en ordförande utsågs or s. v. och dermed var striken i gång. I förra veckan bade expediterna i icke mindre. än 9 af de större manufakturetablissemangerva uraktlåtit att inställa sig till tjenstgöring. I måvga af des:a magasiner är det bortåt 300 expediter: Man kanlätt föreställt sig, i hvilket bedröfligt skick dessa butiker befunno sig efter denna katastrof. De stora galleriar, som omgifva butikerna och bilda ett.slags mottagningsrum, hvarest unga män — elitea af all manlig skönhet och älskvärdhet i Frankrike — som: ej fått bildning: och förmögenhet nog. att kunna välja ett förvämligare yrke; vanligen kretsa med smålöjan på läpparna och. under gratiösa bugningar bland damer af alla stånd och åldrar, dessa gallerier stodo nu nästan öde, och exeditiouerna ombesörjdes af några tafatta uvga errar, som blifvit hopsamlade på gatan, och af i några fruntimmer, hvilka aldrig kunna komma att göra 1ågon särdeles stor effekt i ett sådant magasin, der det framför allt är nödvändigt att hafva manliga expediter med ett fördelaktigt yttre. Principalerna voro emellertid icke sysslolösa efter striken. Förutom de. nyssrämide unge herrarne och damerna, som de lyckades att genast anställa, sökte de att skaffa expediter från andra städer både iom. och utom Frankrike. Hittills hafva deras försök i detta afseende dock varit mindre lyckade. Expediterne i Marseille ts ex. sva rade på erbjudandet af anställsing med att gratulera deras kamrater till striken jemte löfte. att öppna en subskription för att ucderstödja deas flykt från träldomen bakom den förgyllda. disken, Från London hafva expediterra erhållit löfte om 15,000 frank och från Berlin om 5,000 fr. Vid ett möte, som ex:pediterna höllo i förra veckan uti Cirque de P Imperatrice, insanilades 9600 frank. Siutligen ha de fått mottaga betydliga understod fråm de större kremhandtarne i-provinserna, hvilkelidit -6j obetydlig, skada ger nom korkurrensen med yrkesbröderna i Paris. EXxpediterna hjelpa sig dessutom sjelfva så godt de förmå. De äldre hafva sålunda erbjudit de yngre kamraterna att bo hos dem. Några af principalerna hafva för öfrigt redan ingått på expeditervas begäran, och det är antågligt att flera skola följa Exemplet, isynnerhet jär de erfara, att åtskilliga af de nu sysslolösa expediterna hafva uppgjort en plan at: hyra några större, för rvärvarande lediga lokaler, der de ämna etablera sig för egen räkning. Några af de större grosshandlarze. sägas hafva erbjudit sitt bistånd till genomförandet af denna plan. Antalet af dem, som inställt sna arbetes; bar de sednaste dagarna uppgått till 7.500, deribland 600 fruntimmer. Tidningen Rappel vill veta, att de ämna bilda ett aktiebolag med ett kapital af 10 millioner frank. En mängd fabrikörer har skyndat att erbjuda bolaget sina fabrikater, och saken har redan så långt framskridit, att expediterne uppgifvas ha öppnat tre stora modemagasin i Paris. För att göra sig ett begrepp om betydelsen af denna strike, måste man ihågkomma, att den inträffade jnst under den tid, då damerna göra sina inköp för vintertoaletten. Den fashionabla verlden i Paris är icke van att betjenas så illa af kramoch modehandlare, som den blifvit under striken, Den är tvärtom van att. befalla; att kujonera, att förtrycka, att visa sig nyckfull, att mot dem, som stå bakom en disk, lägga i dagen alla det qvinliga hjertats och lyonets komplicerade passioner och känslor. Egarne, till modetemplen ha endast kunnat göra sin ursäkt och -lofraatt--omendag-eller två gå sina konders: önskningar: bättre till: mötes. . Kramhandlarnes expediter visste att välja den tj-nligaste tidpunkten för striken. Det är vid deäna årstid som damerna i Paris från de stora etablissemangerna få mottaga en liten prydligt tryckt broschyr, i Nrilken uppiäknas de olikartade till toaletten bhörande artiklar och tyger, hvilka fill bestämda priser erbjudas allmänheten. Den qvirliga veriden gör, söm sagdt, i oktober sina inköp för vintertomletten: Det ären betydelsefull tidpunkt: parisiskörnds simen äro rötliga, upprörda; ett af deras lifs vigtigaste värf pågår då som bäst. Under kejsardömet hafva krambodarna i Paris, så väl som mycket annat, blifvit änuu mera lysande, mera omfattande, innehållsrikare och bättre ordnade än förr. Sak samma hvad ni frågar efter, vare sig ett par handskar eller en indisk schal, så har hvarje olika slag af vara sin afdelving. I de flesta af dessa bodar kan man TT ng FÖRR ENN nn enn touren