Dagens Nyheter – 29 oktober 1869, sida 2

Hon sin plan. Hon kom till henne och sade: — Berthä, jag beHöfver ditt biträde till ett lustigt uppgtåg. — Hvarmed kan jag hjelpa dig? frågade Bertha Wagner. — Jag önskar att du ville låna mig ett miniatyr-Porträtt af någon afliden person, om du har något dylikt, sade Lovisa, och låta mig få bära det om halsen; på det att Jane och Lucy Prior först riktigt måtte plågas, tills de få se det, och sedan ej hafva någon ro förrän de fått rätt på originalet, hvilket, tillade hön skrattande, torde blifva dem ganska svårt. — Jag förstår, sade Bertha, och det är en ypperlig id6. Jag skall gerna hjelpa dig dermed. Dessa Priors äro verkligen ödrägliga. Jag vill söka upp ett porträtt åt dig. Det finns ett af en herr Hunter, som dog för tjugo år sedan, så de skola svårligen kunna leta rätt på originalet till målningen. Det skall blifva rysligt roligt att få plåga de der flickorna. — Ja, Svärade Lovisa, och de skola granska hvårje karl, de se mig talw fill, för att upptäcka om han är densamme, hvars bild jag bär på mitt bröst. — Amnar du visa dem porträttet? frågade Bertha. — Åh, svärade Lovisa, det lärer nog ej behöfvas. Om jag blott sätter ett svart band om Hälsen, skall Jane säkert ej tveka