Charlez Sturt var officer i engelska armån; likväl skördade han icke sina lagrar på valplatsen, utan på sina jupptäcktsresor i Australien, hvarunder han genomfor denna stora, förr så föga kända ö från ena ändan till den andra och banade väg för kolonisationen. Då Sturt kom till Australien år 1825, antogs allmänt, att det inre af ön bestod af en ofantlig insjö, och sjelfva kusterna kände man endast högst ofullständigt. Visserligen hade några försök gjortz3 attintränga i det inre, men de, som tagit sig detta före, hade efter många och svåra vedermödor måst återvända med oförrättadt ärende. Detta afskräckte emellertid icke Sturt, som anträdde sin första resa i november 1828 och då trängde icke mindre än 1,800 engelska mil in ilandet. Härmed var bråchen öppnad och Sturt företog sedan den ena resan efter den andra, utan att låta afskräcka sig af de stora mödor och försakelser, han måste utstå, eller af do många faror, för hvilka han utsatte sig. Flera gånger var han nära att omkomma i träsken eller under anfall af vildarne. De sväraste lidardena fick han likväl undergå på sin sista färd år 1844. Värmen och torkan voro förfärliga. Sanden var så brännande het, att de oxar, han förde med, hoppade, som hade de trampat på glödarde jern, och stupade döende af törst. Bläcket torkade i pennorna och färgen på penslarne, när Sturt och hans följeslagare skulle skrifva eller måla, och till slut måste de gräfva åt sig en underjordisk håla, för att få skugga. Omsider råkade de i proviantbrist, och då de äntligen, halfdöda af hunger, törst och ansträngningar, ankommo till Adelaide, bade Sturt blifvit blind, och han återfick sedan aldrig fullkomligt sin syn. På denna resa var det han upptäckte Victoria, der den engelska guvernören nu har sitt residens och en talrik befolkning redan finnes.