Dagens Nyheter – 20 oktober 1869, sida 1

skall gifva henne en god hemgift, och efter hvad jag hört, skall gumman Durier ega icke mindre än fyra å fem tusen Ecus — idel väl placerade penningar. Allt detta skall en dag blifva Helönes. Det är således en ganska rik flicka och den bästa at välja i hela byn. Har du betänkt detta, min gosse? ; — Nej, min far; men för att göra sin man lycklig, skulle Helene icke behöfva någon förmögenhet. — Icke för att göra en man lycklig, men för att få en man. Efter en stund tillade fadren: — Jaz skall besöka smeden en af dagarne. Jag skall då tala vid honom om saken, så att allt blir klart snart nog. Carl tackade sin far, och de skildes åt, fadren tänkande på pengar, åkrar med mera dylikt, och sonen med gladt hjerta tänkande på Heldne, på sitt giftermål, på framtiden, med ett ord på ett lyckligt och njutningsrikt lif. Följande dagen lemnade Carl, i hopp att få se och språka med sin Helene, som han redan i tankarna kallade henne, knappast ett enda ögonblick trädgården. Men flickan pesökte icke i dag sina blommor. Orsaken var, som han sedan fick veta, att farmodren föregående afton hastigt insjuknat, och att man nu timma efter timma endast väntade på hennes sista ögonblick. CERCELLAS ROS 5