uj Stockholms-Nyheter. Ett universitet i Stockholm. Dagen efter att ridderskapet oci adeln hade antsgit det nya representationsförslaget väcktes i denna tidsing det förslaget, att svenska folket skulle ådagalägga sin tzckcamhet för reformens sezer genom att lemna bidrag till grunfond för ett universitet i hufvudstaden. Detta förslag adopterades samma dag af Aftonbladet. Det föredrogs som motion af professor Malmsten hos Stockholms stadsFullmäktige, Det fann sådan genklang hos allmänheten, hvars insigt om behofvet och nyttan af ett sådant universitet var klar och djupt rotfäst:d, att innan kort omkring 60 å 70,000 rdr inflöto för ändamålet. Stad: stullmäktige tillsatte ea komitå för att uppgöra förslag om universitetets bringands till stånd. Detta förslag vann ingens sympati oc var snart att anse som begrafvet. Derefter uppstod en lång paus i arbetet för denna sak. I början af förlidet år beslöto några för universitetsfrågan intresserade personer att väcka den ur sin domning. Under förhandliugarnes gårg växte antalet af deltagare i dem, men också skiljaktighoten i åsigterna om rätta sättet att gå tillväga för att upprå det mål, da alla erkände såsom högt och dyrbart. Fyra bland dem som först gitrit din nya väckelsen, brr Axel Key, Olaes Lundin, Harald Wieselgren och Ad. Hedin ansågo att i det förslag, som komme att framläggas för allmänheten, skulle bestämdt uttalas, att Stockholms-aniversitet:t borde börja in verksamhet med ett mindre antal lärareplatser samt alt dest hela således icke skulle uppskjutas till dess först en mycket stor summa penringar hunnit hopsamlas — d. v. 8. till en alltför obestämd och aflägsen framtid. Da ansågo derjemte samma förslag böra vara så fallstärdigt, klart och bestämdt som möjligt. Härutinuan voro öfriga deltagare i förhandlingarre ej ense med de nämnda herrarne, hvaremot gemensamt ansågs att en Förening för ett universitet i Stockholm bör bildas, hvi:kena inför allmänheten skall uppträda :åsom denra argelägenhets må!sman. De öfriga deltagarne ha icke velat med-. gifva brer Key, Lundin, Wieselgrea och Hedii rät att få sist förslag framstäldt jemte det andra förslag som är att vänta. De siitnämnda hatva derför måst vidtaga den utvägen att låta trycka sitt förslag och sålunda bekartgöra det. Deras plan för Föreningen är att den skall bestå af högst 100 ledamöter med en