Dagens Nyheter – 14 oktober 1869, sida 2

— 3800 — och själslidande, låg han på soffan, då jag ir trädde till honom. Vi talade länge, han och jag, och resultatet af vår rådplägsing blef att han skulle företaga en badresa med Marianne; men ingen skulle ana, att han upptäckt, det båda svikit hans förtroende. -— Felet är mitt, sade han. Hvarför gifte jag mis med ett ungt barn? Jag har visserligen älskat henne högre än mina ögons ljus, det är sant, men jag var ej nog ung för att hon kunde älska mig. Hon skall derför aldrig lära känna, huru olycklig jag nu är, då jag vet att hon icke är den engel af renhet och samvetsgranhet, jag ansåg henue vara. : Dagen derpå talade han med Nanny om Carls rieri. Hon hade redan gifvit honom sitt ja. På aftonen reste Erik från Lybo, olycklig och modlös; ty han älskade Nanzy, men hade låtit henne tro att han älskade Marianne, på det hon skulle gifta sig med Carl och blifva en borgen för att faderns husliga sällhet ej blef störd. Detta offer af sonen lärde Filip aldrig känna, emedan han ansåg sonen vara förälskad i sin styfmoder. — Carls kärlek till hence lefda han deremot alltid i okunnighet om. Marianne blef öfverraskad öfver Eriks plötsliga resa från Lybo, äfven öfver att han icke kom till paviljongen, der hon väntat honom; men hon gjorde ej några frågor, utan apptogs af förberedelserna för resan till Ems, och Filip förklarade för Marianne att Erik rest bort d rför att Nanvy gaf biodera sin hand. Sex veckor gednare var Nanny också gift med