Dagens Nyheter – 14 oktober 1869, sida 1

vv likväl tillintetgörelsen af sin skönaste ungdomsdröm på ett beundransvärdt sätt. Det var icke på sig sjelf hon längre tänkte, utan på den af henne och alla så innerligt afhållna svågern. Han, som var så omisstänksam, som älskade och trodde så obetingadt på Marianne och sina söner, han var således bedragen af dem alla. ; Nannys tankar vände sig uteslutande omkring begäret att kunna förebygga de lidanden, upptäckten häraf skulle tillfoga Filip. Jag vet icke huru Marianne under tiden manövrerade, men jag vet, oaktadt hennes fagra tal till Carl, att hela hennes intresse var fästadt vid Erik, att ovissheten om han älskade henne eller Nanny plågade henne. Nanny talade slutligen med Marianne och bönföll att hon skulle afstå från att draga Erik in på samma väg som Carl. Hon vädjade till Mariannes pligtkänsla; men detta vädjande blef endast en eggelse för Marianne, som deruti endast såg svartsjuka. Begäret att till hvad pris som helst vinna visshet om Eriks känslor ökades endast. Marianne beslöt nu att taga ett afgörande steg. Hon skref till Erik. Under tiden hade Carl talat vid fadern och af honom begärt Nannys hand, försäkrande, att hela hans lifs lycka berodde på att få Nanny till hustru. — Älskar Erik min lilla svägerska, såsom DE GIFTA, BERÄTTELSE af ZAMOR. 46.