Dagens Nyheter – 11 oktober 1869, sida 2

Se här hvad tidningen Reveil för den 2 dennes skrifver: Spaniens republikaner ha blifvit ense om att alla på en gång oförtöfvadt gripa till vapen. Af antörarne gör en hvar i närvarande ögonblick gin pligt. -Misshilligheterna mellan partierna försvinna. Man frågar ej längre, om det varit klokare eller icke klokare att förr skrida till bandling; man gör hvarandra inga förebråelser, utan man arhetar gemensamt för den gemensamma saken. Ännu är oafgjordt, huru folket kommer att förhålla sig. Om det ifvenledes förstår att uppfylla sin pligt, är allt räddadt. Den enhälligt antagna krigplanen går ut på att de upproriske skola samlas bland bergen och att trupperna således skola lockas dit och sysselsättas med den påföljd att de stora städerna bli öfvergifna af militären och folkets seger underlättas. När man sålunda först segrat i landsorterna, skall en folkarmå bildas för att tåga mot Madrid, Denna plan kan tydligen lyckas, om den utföres med kraft och folket motsvarar de mäns förväntningar, som offra sig för detsamma. ; En korrespondent till Libertå berättar att Prim och Serrano redan till stor del uppgifvit de förhoppningar, som de förut fästat vid hertigen3 af Genua kandidatur, och att de i sin förtviflan änvu en gång vändt sig till kung Ferdinand af Portugal, i hvilken de ge det sista räddningsankaret. Ja, spanska regeringens ställning är verkligen under förhaudenvarando förhållanden ingalunda, afundsvärd. Allt beror på, om de trupper, som hjelpt Serrano och Prim att fördrifva drottnicg Isabella, nu skola visa sig lika villiga att kafrva det republikanska upproret i de olika provinserna, Svika trupperna blott på ett enda ställe, blir regeringens ställning utomordentligt kritisk. Äfrenledes får man taga i betraktande att öfver hälften af armen är frånvarande på Cuba eller beordrad att dit afcå. Om tillräcklig enigbet förefnnnes inom riksförsamlingen, vore det ändå icke så farligt; msn under det att pluralitsten af monarkisterna gynna hertig Thomas af Genua, fasthålla de 8. k. liberala unionisterna envist vid hertigens af Montpensier kandidatur. Då så förbåller sig, kan hertig Thomas svårligen få så stor pluralitet som hans familj fordrar; ty naturligtvis: skola både karlisterzsa och republikanarna förena sig med unionisterna för att motarbeta en sådan utgång af valet. I Madrid vill man pu veta att en progressistisk deputerad, markisen af Sardoai, afrest till San Lacar, der hertigen af Montpensier vistas, för att förfråga sig hos denne, om han hade något emot en förbindelse mellan: sin treäja dotter Maria Christina och hertigen af Genna, Hertigen lärer på det mest oivetydiga sätt ha afvisat hvarje förslag i denna riktning. Sålede3 strandade äfvan detta försök att sammanjemka meningarre och törskaftfa erforderlig pluralitet åt hertig Thomas. I allmänhet åro de underrättelser, som under fcednaste tiden kommit från Spaniea på telegratsk väg, ej fallt tillförlitliga. Do ha varit så mindre oroande natur -— i synnerhet ha approrets dimensiocer icke blitvit ssnvingsenligt angilna. Orsaken härtill är att regegeringen ansett nödigt utöfva censur öfver de sfgående telegrammerna. Emellertid sprido3 pu öfver verlåen ett den G:te dennes dateradt telegram, som torda förskrifva sig från Paris och vara grundadt på rågot skriftligt meddelande från Madrid; det lyder sålunda: Dea repubiikanska rörelsen vinner, enligt irgårgna underrättelser, alit större utsträckivg. Rogcori: ges lärer hemiighålla sakernas liga ställning. Alit beror af armåns trott Det är ds upprorikes afsigt att från skilda punkter samtidigt göra ott anfall på Madrid. Det berättas också ett ledarne för ået republikanska partiet, Cartelar, Or nse, Garrido 0. 3, vy. uvder de dagsr om närmast föregingo riksförsamlingens öppnande besökt Cadix, Malaga, Xeres, Barecellona, Sarago:sa, Santander m. fl. städer, för att bearbeta den allmänrnsa opinionen, samt at republikarerna beslutat iom Cortes föreslå att frågan om regeringsformon skall uvderkastas en allmän folkomröstning, Från Paris skrifzes den 5 denne:: Mod ucdantag af Reveilt och Rappel, afråda samtliga tidningar den tilltänkva demonstrationen den 26 oktober. Vensterns medlemmar skulle den 6 sammanträda hos Jules Favre fer att fatta ett beslut .... Det heter att de ämna protestera i tidningarno mot uppskofvet med lsgstiftande församlingens iskallaude, men på samma gång varna för hvarje manifestation, som kunde