Dagens Nyheter – 7 oktober 1869, sida 1

Ludvig hade bestämdt skjutit brodern en kula för pannan, om ej Marianuc slutligen låtit lugna sig. Ester skyndade upp till Nanny. Dörven var oläst och Ester inträdde. Rummen voro tomma. Hon fanns icke i sin boning. Ester kände sig besynnerlig till mods. Hvart hade Nanny tagit vägen? — Ilon har på ett forfä förolämpad, äfven o och brefvet var ou kärleks ing, tänkte Jöster. O, min Gud, hvar är hon! Ester sökte i trädgården, men utan att finna henne. När Ister återvände från sitt sökande, stod mänen högt på himlen, och hon såg firik vandra af och an på terrassen. Ian tycktes så upptagen afsina tankar, att han icke bemärkte henne. Ester tvekade en stund hvad hon borde göra, men gick derofter fram till honom. — Är du ute så sent? sade han med mild röst. — Jag söker Nanny, svarade Ester, men jag har ej fått reda på henne och är mycket orolig. — Du är mycket god, Ester, men Nanny förtjenar äfven att du tror på henne. Om jag ej misstager mig, så är hon i parken: Jag såg ena qvinnoskepnad taga vägen dit, då jag kom ut på terrassen. kon har denna DE GIFTA, BERÄTTELSE al ZAMOR. 240: igt sätt blifvit lab SANNing