Dagens Nyheter – 7 oktober 1869, sida 1

är bästa beviset på ryktets osannfärdighet. Jag skall likväl resa, om du beslutar dig för att göra det. — Jag lemnar icke Lybo, förklarade Marianne. Det gifs ej någon, som kan förmå mig dertill. — Sof godt, var det svar, Nanny gaf och dermed lemnade hon rummet. Nanny stannade qvar. Ludvig var ursinnig. Någon annan förändring i da handlande personernas förhållande till hvarandra hade icke egt rum efter don ofvarbeskrifne aftonen, än dea, alt Krik sysselsatte sig mä stan uteslutande med Kster och var ännu vänligare och hjertligare, än han den sednare tiden Varit. De voro alla lediga stunder tillsammaus, promenerade och åkte sumt sågo glada och nöjda ut. Roman kom icke till Lybo. Han hade sagt rik, att han ej ämnade sätta sin fot öfver mågens tröskel förr, än Nanny var borta, och som hon forifor alt vistas der, uteblef brukspatronen. Marianne var sig lik, vacker och glad, men det föreföll likväl, som en blekhet legat dold bakom den friska koloriten på kinderna och en smärta varit gömd i löjet. Med fullkomlig likgiltighet för hvad som passerade, tycktes Nanny framlefva sitt lif.