till lifstidsstraffarbete, men benådad, blifvit utsläppt, dömdes härefter vid samma afdelning att undergå straffarbete för sin öfriga lifstid. Arbetskarlen C. A. Hellström och skomakeriarbetaren :P. A. Bergström, båda till någon del delaktiga i brottet, dömdes, den förre till 8 månaders fängelse, och den sednare till 20 rdrs böter. Oredlig skutförare. En skutförare, vid namn Wadman, stod i går inför rådhusrättens 4:de afdelning tilltalad för att ha förskingrat 19 rdr 38 öre för en skutskeppare Zachrisson. W. hade nemligen fått det förtroendet att föra en sandlast från Fittja till hufvudstaden. Hit anländ, hade emellertid W., sedan han försålt lasten, supit upp de för densamma bekomne penningar. Härför dömdes W. att straffas som för första resan stöld, men, som han äfven erkiände sig ha stulit en pels af sin husbonde, och detta vid Fittja, förklarade rätten målet hänskjutet till vederbörlig domstol å landet, der utslag i båda målen skall meddelas i ett sammanhang. LANDSORTEN. En poliskonstapel rymd för amndra gången. Poliskonstapeln O. W. Åhsberg, som, sedan han förötvat stöld af ett bref från Amerika och förfalskat en inneliggande vexel, och, sedan han härför en tid varit misstänkt och slutligen erkänt hvad som lades honom till last, men ej häktats eller tilltalats, rymde från Oskarshamn, har af kronolänsmannen i Tunaläns och Sevedes härader, hr Björkgren, förliden vecka blifvit gripen i Figeholm, då Åhsberg af hr Björkgren genast inbjöds att göra ressällskap till Oskarshamn, hvilken invit, ehuru motbjudande, dock af lätt begripliga skäl måste hörsammas. Alltmera som resans mål tycktes närma sig, uppstod hos Åhsberg en viss längtan att för ett ögonblick få stiga ur vagnen, hvilken begiran han slutligen lyckades framställa så väl. att hr Björkgren, efter många försäkringar af Åhsberg att ej rymma, gaf honom tillåtelse att gå ur åkdonet, dock med vilkor att Åhsberg skulle af hr Björkgren fasthållas och förblifva stående invid vagnen. Hvad Ahsberg tänkte under de få ögonblick han åter njöt friheten, är ej godt att veta, men att han ieke längtade till staden, är så mycket mera antagligt, som Åhsberg genom en hastig vändning gjorde sig lös, hastade in åt skogen och, ehuru eftersatt och förföljd så länge hr Björkgrens krafter det tilläto, lyckades undkomma. hsberg hade den förtjensten, ehuru alla andra saknades, att han var mycket vig, och att springande följa honom, som i skog och mark hoppade öfver gärdesgårdar och stenar med största lättbet, dertill skulle ingen alls vilja våga försöket. Ryktet förmiler att Åhsberg, som lärer antagit namnet Åström, af en slägting blifvit behjelplig att från Figeholm som passagerare få medfölja en skonert till utlandet. Mordbrandsanläggning. En sådan upptäcktes i torsdags på morgonen i vagnmakaren Björkqvists gård i Norrköping, och dessbiättre, i så god tid, att den ej hann gripa synnerligt omkring sig. Elden var anlagd uti en kontorsskrubb, belägen i nedra våningen under trappan, som förde upp till den öfra, och skulle utan tvifvel, om ej faran i tid blifvit upptäckt, en stor olycka ha inträffat, emedan flera i öfra våningen boende familjer ej hade annan nedgång än ifrågavarande trappa. Vid om saken i fredags hållen polisundersökning visade det sig att elden anstiftats af hustrun till en i gården boende klädesväfvare. . Hon erkände genast sin brottslighet och uppgaf såsom skäl till sitt handlingssätt dels hämnd derför att värden på stället, som misstänkte att klädesväfvarefamiljen skulle under natten smyga sig bort utan att betala hyran, låtit utsätta vakt för att hindra detta, dels planen att under den uppkomna villervallan kunna forsla bort sina husgerådssaker. Mordbrännerskan, som är moder till två barn, deraf det ena endast 12, år gammalt, förklarades skyldig att genast träda i häkte.