Dagens Nyheter – 4 oktober 1869, sida 1

— 400 Nanny vände sig ifrån henne och blickade ut i rymden. Hennes ansigte var strängt. — Äfven jag stannar, sade bon. Du vet, Marianne, att mig kan man icke så lätt bedraga. — Hvar är Ester? frågade hon derefter, liksom ingenting passerat. — Hon är ute i barmhertighetsvä fl, .t följd af Ludvig, svarade Marianne, framtog en cigarett och började röka. När cigaretten blifvit tänd återknöt hön samtalet och förde det med den vanliga lätta tonen, obekymrad om Nanny deltog dei eller icke. Hon skämtade, skrattade och sade så roliga saker, att hvilken annan än en Byster låtit förströ sig deraf. Men Nanny satt tyst och till utseendet likgiltig för hvad Marianne pratade. Esters uppträdande afbröt systrarnas teteå-tåte. Den unga frun var utom sig af glädje, då hon omfamnade Nanny. Hon höljde hennes händer och ansigte med kyssar, hon grät och skrattade på en gång. Marianne åsåg detta med något liknande missnöje. Hon fann det alldeles icke i sin ordning, att Ester skulle hålla så mycket af Nanny, då Marianne icke kunnat öfvervinna hennes motvilja. Hon var emellertid alltför klok att yttra något, men hon tänkte, att vänskapen mellan Nanny och Ester icke ar förenlig med hennes intressen.