Lona. Frik hade ju samma dag bedt henne fara och se om dem gamla. Midt i sin harm ville hon visa mannen. att-hon icke glömt hans uppmaning och afslog derför Mariannes anbud. Ester såg på Erik, då hon gjorde detta, men han tycktes icke fästa någon uppmärksamhet vid Hennes ord och några minuter derefter foro de båda makarne åt olika håll. — Din lilla hustru. är mycket angelägen att göra dig till viljes, sade Marianne. — För att vara uppriktig är detta något jag icke kommit under fund med, svarade rik. — Icke! Huru. otacksamme ären icke I äkta män, utbrast Marianne. Att söka behaga er är verkligen att slösa bort sina krafter på ett ändamålslöst arbete. Såt. ex: här Ester knappast hört dig uttala den önskan, att hon skulle ge om gamla Lona, innan hon beger sig dit, och ti 1 fön för denna beredvillighet erkänner du icke ens hennes sträfvan att uppfylla dina önskningar. Jag fioner ditt uppförande, bäste Erik; ganska tadelvärdt. Hon sträfvar från morgon till qväll för att göra hvad hon tror att du skall gilla. Hon, ung, vacker och rik, sysslar i hushållet, springer omkring hos bruksfolket och befattar Sig med sådana saker, som estämdt måste finna odrägljga. Om hot nu till belöning såg sig älsk ch DE GiFTA, BEBÄTTELSE af ZAMOE, 87.