Bref från Paris, (Från Dagens Nyheters korrespondent.) Paris, 14 september. Den sednaste tiden har varit rik på händelser af alla slag, och man har redan hunnit glömma den olycklige lejontämjaren Lucas. Men icke så hans modige betjent Mendes. En guldmedalj har nyz:s öfverlemnats till d uppoffrande tjanare, som vågade sitt eget för att rädda sin horres. Då han såg denuc öfverfallen af lejonen, försökte han att befria honom; man ropade till honom: tag er sjelf i akt! Men den trogne tjenaren svarade: jag skall rädda hozom eller dö med min husbonde. Medaljen har följande inskrift: Till Menedes3, Lucas räddere; gifven af de åskådare, hvilka bevistade representationen i hippodromen den 18 angusti 1869. Af inrikes ministern har Menedes jemväl fått mottaga en medalj, och spanska sändebudet har hos sin regering begärt, att Menedes måtte erhålla ea orden. Lucas hade efterträdt Batty; den sistnämnde lekte med sina lejon som om de varit hundar, lade sig ned bredvid och bland dem. Lejonet som fånge lider af hemlängtan; det drömmer om sin förlorade frihet. Djurtämjarens makt öfver dem ligger i blicken, som måste uttrycka bestämd vilja; den minsta tankspriddhet kan kosta lifvet. Ena dag höll Batty att bli uppäten af sina lejor, men ett af hans biträden räddade honom. Denne räddare var Lucas. Några dagar efter denna händelse lockade nyfikenheten några personer att en morgon besöka menageriet. Lucaz var dera3 ciceron. Huru mycket förtjenar ni om dagen? frågade en af de besökande. Jag förtjenar sex frank, min herre. Och hvad förtjenar er hasbonde? Han förtjenar hvarje afton två huadra frank; men detta är helt naturligt, ty det är han som visar lejonen. Och hvad är er sysselsättning? Jag, min herre, jag kammar dem och båller dem renz. Under det man i provsinserza på festligt sätt mottagit kejsarin och den kejserlige prinsen, har här i det artistiskt sinnad3 Paris tilldragit sig en händelse, som uppväckt allmän förbittring. Hvem har ej hört talas om nya operan ? Den har sina draro såväl som sina rcotståndaro. Fran dess facad uppställdes för en månad s per: Musik Operan Panto Den sistnämna förtrodt åt br Ca Det var denne skulp tog det stora priset. utställving medalj af 1:sta klassen. År 1866 utställde han en staty, framställande den kejserlige priasen, stödjande sig på en jagthund. Den pu ifrågavara nde gruppen framställer en dansör, svängande en tamburin, och omgifven af dansande bajederer. Denna grupp har b taltz med, 25,000 frark och dena har k artisten mycket arbet. En elak hand hor under nattens mörker kastat on faska bläck på gruppen, och under hela denna vecka ba flera tusen persover bildat kö för att se på denna bläckfläck. Amatörer ha i fickan medtagit fin middag för att icko gå sia plats i kön förlustige. Groppen har varit utsatt för mycken kr Många fuono, att den mera liknade en bacebant 3 . Har den månne förtjenat all den n den varit utsatt? Sa åer den svåra fråga, som dagligen diskuteras. Sv: vexlar allt efter hvar och ens estetiska omdöme. FHvad man måste beundra, är djeriheven i lifvet, rörelserna. Man kan salong utan att fåt dansöser. Hele trötia. De få för att hvila ut efter sin badsejour innan de bege sig till sina egendorcar, ha beslutat att 2 höll vid 1867 års