Dagens Nyheter – 29 september 1869, sida 1

bortfröso å bokskogen i mellersta provinsen, hvarigenom frukten tillintetzjordes. Bokskogen stod derstädes brun och af ett betänkligt utseende ända till slutet af juli, då den först ånyo började grönska. Södra proviasens bokskogar ledo deremot föga, och i norra delen af Skåne voro bokskogarne föga utslagne, då frosten inträffade. båda orterna har man sålunda en så rik ollonskörd, att: grenarne knappt förmå uppbära sin fruktbarhet. Potatisskörden synes blifva temligen god eller åtminstone medelmåttig, men rötterna angripas här och der af den vanliga potatissjukan. Norra Skånes talrika bräxviosbrännare sägas icke bjuda mer än högst 2 rdr pr tunna potatis, och det berättas att bränvinshandlare ej vilia gifva mera än 75 öre pr känna för nytt bränvin, då detsamma skall i förskovt betalas. Med 60 öre pr kanna i skatt synes det vara omöjligt för bränvinsbrännarne att producera bränvin å 15 öre pr kanna för produkter, besvär m, m. Atminstone kunna de snarare bereda sig på att blifva ruinerade, än att skära guld mod tälgknifvar på bränvinsbränniugen. Under flera år har det märkliga förhållandet egt rum att säden här i Skåne, som annars kallats landets kornbod, varit dyrare än i Stockholm, och nu i somras var bär så stor brist att de flesta åboar måste köpa säd. Hade ej utländsk råg fonrits att tillgå, så skulle hungersnöd inträffat äfven i Skåne. Vid den tid, då rågskörden skulle försiggå, var behofvet som störst och på de flesta ställen nödgades man aftsga i förtid för att få till bröd, medan den öfriga rågen mognade. Då regnig väderlek under samma tid inträffade, så måste man å flera ställen afhugga toppen af de våta rågklirfvarne och torka i bakugnen för att sedan kunna uttröska sädeskornen. En så allmän svår brödtid har knappast här inträffat i mannaminne. Men i följd af den för trädes-jordens beredning gynsamma väderleken sgistlidet år hade man fått mera råg här i provinser än vaånligen varit fallet, och den stod ovanligt fåkergrannX, ehuru den i godhet och dryghet ej är att jemföra med rågen fråa föregående år. Vid de större egendomarno i Skåne, synnerligast på de fruktbara slätterna, har det i många år varit en praxis att endast berå trädesjorden med hvete, såsom bäst lönande, Råg har man knappast odlat till huibehof, på många egendomar ingen råg alls, utan i stället köpt hvad som för hushållet behöfts. herregårdar och andra större egendomar har man dock börjat odla råg i betydlig mängd, så att landet hädanefter sanvolikt ej behöfver införsel af brödsäd utifrån, så framt ej missväxt eller audra orvnsamma omstäocdigheter inträffe, För närvaXinde ser det ganska betänkligt ut för rågsåvingen, kvilken i följd at en längre tids ihållande reg.ig väderlek på de flesta ställen ej kunnat företagas. Vanliga tiden för rågsåning i Skåne är annars i medlet eller straxt före medlet af september. I år synes densamma ej blifva afslutad förrän i början af oktober; på den styfra och leriga jorden kanske ännu senare, Det beror alltså på en mild och gynsam efierhöst om höstsädet skall kunna rota sig och blifva nog frodigt att kunna motstå vårt ombytliga och ofta för detta säde ofördelaktiga vinterväder. Ne AL IA TU sork ert rt IN gt vr NTTJ JT TND SN vv FNS än Kr SEIN RR Gt. TO REYNPRRRER ör op ce TEE