Dagens Nyheter – 28 september 1869, sida 2

— Min hatt! Andreas försökte fånga dex med sin käpp, men då hvarken han eller någon af de andra herrarne lyckades få tag i flyktingen, ;gjorde Ester en rörelse för att bemäktiga sig den, men tog dervid öfverbalansen och föll med ett rop af förskräckelse i vattnet. Nanny, som sett huru ovarsamt hon lutat sig öfver relingen, hade fattat tag i henne och det med den ledsamma påföljd, att Ester i fallet drog henne med sig. I ögonblicket hoppade två män i vattnet för att rädda de två damerna. Den som fått tag i Ester upphann snart åter båten och var med den räddade inom Bågra ögonblick åter ombord, men den, som sökte rädda Nanny, var sämre simmare, så att det såg nästan omöjligt ut för honom att kunna rädda henne, så framt han icke fick hjelp. Allt hvad han förmådde var att hålla sig och henne uppe. Den vanmäktige, mot vågorna kämpande var — Andreas Berg. Ester såg huru han arbetade, såg huru blek Nanny var 0c? hörde, att man med ångest rodde allt hvad man förmådde för att kunna bistå honom att rädda henne. Det var några fruktansvärda ögonblick för den unga qvinnan. Det var en sådan stund, som ingriper afgörande i en menniskas själ och väcker den upp ur egoismens förblindelse.