Dagens Nyheter – 24 september 1869, sida 1

Ludvig, låt oss lemna detta ämne, som är af allt för sorglig beskaffenhet för mig, emedan det åter väcker minnen, som jag önskade kunna utplåna. Jag reser i morgon till Marstrand, du må derom säga hvad dig lyster. Erik reste sig upp för att gå ut, då dörren i detsamma öppnades. och ett fruntimmer med ståtlig figur och strålande skönhet stod på tröskeln. — Marianne! utropade båda bröderna och skyndade mot henne. De fsttade hennes händer, och Ludvig kysste med värma den ena af dem, sägande: — Hvilken glädje och lycka att du åter är här. — 0, Merianne, jag saknar ord attuttrycka hvad jag erfar, stammade Erik, mycket upprörd, och tryckts, hennes hand, utan att kyssa den. ; — Tack, mina kära styfsöner, för er hjertliga välkomsthelsning, det är glädjande erfara att ni med nöje återse mig; men min käre Erik, är det sanning, att din fru icke är hemma? Marianne fäste nu först ögonen på den äldste styfsonen. -— Ester är med Nanny i Marstrand och badar; har ej Nanny underrättat Marianne derom? frågade Erik. — Det är möjligt, men i så fall har jag icke bekommit brefvet, svarade Marianne, i det hon åter vände sig till Ludvig och