Dagens Nyheter – 23 september 1869, sida 1

— Det ligger sanning i hvad du säger, men det är att våga mycket att sätta tro dertill, sade Nanny tankfullt. Kan du med handen på hjertat försäkra mig, att du känner dig stark nog att icke förråda den känsla du hyser för Ester? — Aldrig skall något uttryck af kärlek från min sida komma Ester att tro sig vara älskad. af mig, detta lofvar jag vid min moders frid och lycka. Är du nöjd med denna försäkran? — Jag är nöjd dermed, men jag bereder dig på att jag blir en noggran iakttagerska, som kommer att gifva akt på hvarje blick, rörelse och ord från din sida. Misstager du dig på hennes känslor eller på din egen styrka, gör jag ett tvärt slut på vårt vistande här. — Jag går in derpå, förklarade Andreas, men, tillade han, en sak måste Nanny lofva mig, och det är att afstå från alla ärekränkande anfall. Du känner ganska väl att i min själ finnes en sårbar punkt; rikta icke dina anfall mot den, då du vet att jag i detta fall icke kan försvara mig mot dig. — Vilkor och förbehåll äro öfverflödiga, svarade Nanny. Då jag ieke tvillar, finnes ingen anledning för mig att förnärma dig. Allt kommer att bero på dig sjelf. — I så fall får du aldrig någon anledning att förolämpa mig. Nanny räckte honom handen.