Dagens Nyheter – 17 september 1869, sida 1

oo tb serenader, som sjungas på Ågatan, äro för dem. — Men huru visste hon, att det var för henne? sporde en annan. — Fråga Rydgren, jag kan gifva mig f--n uppå, att han sqvallrat derom för öfverstinnans pigor. I veten ju, att han är intim med alla pigor i staden? Infallet mottogs med munterhet, och Rydgren blef en stund skottafia för mer. eller miadre qvicka och något fria utfall. Han uthärdade dermed helt lugnat. : Utanför gästgifvaregården gjordes åter halt. Ån en gång, ehuru förgäfves, försökte kamraterna öfvertala Andreas att med dem tömma några glas. Slutligen måste de låta honom gå, men innan han skiljdes från dem, frågade han: — För hvem höllo ni serenad? — För den vackra enkan, fru Malmberg, som gistar hos kärringen Gyllenspets. Andreas hade således sjungit för henne, som sagt honom så bittra sanningar. Detta var ett hån åt honom sjelf. Under natten drömde han om Ester, och alltid föreföll det honom, som då han räckte ut sin hand åt henne, Nanny stod dem emellan. 4 Han såg denna sednare så tydligt, sådan han sett henne under deras samtal. Då han vaknade, stod hennes ansigte helt lifligt för honom, och det var som hade hon DE GIFTA, BERÄTTELSE af ZAMOR. ErN