Från konstnärsverlden. Fru Michaeli gaf i torsdags konserti Hel singör. — Conrad Behrens, vår omtyckta bassån. gare, har från generalintendenturen för operar i Berlin erhållit anbud om engagement frår den 15 juoi 1870 till den 15 juni 1873 på ganska förmånliga vilkor. — Oskar Arnoldson, som vid föregående besök i Kristiania gjort sig på det fördelaktigaste käod hos publiken, väntas dit i slutet af denna månad för att gifva en konsert. — På Burgteatern i-Wien inöfvas en ny pjes af Benedix (författaren till den bos oss uppförda pjosen Slägtingar), kallad Afventyraren i Rom. — Vid en soir628 hos prinsessan Mathilde för någon tid sedan, der kejsar. Napoleon var närvarande, improviserade Theophile Gautier ett skaldestycke, som gjorde utomordentlig lycka. La France meddelar, att kejsaren i anledning deraf har sändt skalden ett mycket smickrande bref och två dyrbara vaser af Serres-porslin. — Skalden Byron var, som bekant, gift med Anna Isabella, sir Ralph Millbanks enda dotter. De lefde endast ett år tillsammans, och sedan hon födt hozom en dotter, sökte han på laglig väg skiljsmessa. Orsaken till skiljsmossan hear varit obekant, ända till dess grefvinnan Guiccioli, Byronzs förtrogna väninna, för ett par år sedan i sina memoirer kastade skulden derför på lady Byron, hvilken hon skildrade på det mest ofördelaktiga sätt. Denna bok har nu framkallat en motskrift af den bekanta amerikanska författarinnan fra Beecher-Stowe, som säkert kommer att väcka den pinligaste uppmärksamhet. Fru BsecherStowe, som tyckes ha. stått på en mycket förtrolig fot med lady Byron, söker att rättfärdiga henne för grefvinnan Guicciolis beskyllningar och uppställer derigenom en förfärlig anklagelse mot skalder. Hon beskyller honom nämligen för att ha lefvat i alltför förtroligt förhållande till en nära slägting, och att det var hans afsigt att göra sin hustru till ett slags förkläde för detta skamliga förhållande. Då hon med största afsky vägrade detta, behandlade han henne med den mest raffinerade grymhet, till dess det kom till skilsmessa. Fru Beecher-Stowe åberopar sig härvid på skaldens dramatiska arbete Manfred, i hvilket ett liknande förhållande afhandlas; men man får väl tro, att bon är i besittning af giltigare bevis, än dem som : kunna hämtas ur denna dikt, då hon inläter sig på att besudla skaldens minne. — I en sednare notis om ofvanstående skrifves: Fru Beechor-Stowos skrifvelsa om. Jady Byron-har, som man kunde vänta, väckt det största uppseende i Ernglard och framkallat talrika bret till Londons tidningar från de mest olika personer. I största delen af dessa bref uttalas antingen starkt tvifvel om frå Beecher-Stowes avgifvelser, eller förklara3 henonos meddelande vara i hög grad opassande. På den Byronska familjens vägnar uppträda advokatfirman Wharton Pords med en skrift, i hvilken förklaras, att fru B..S;3 uppsats lika litet kan betraktas som ett autovtiskt meddelande om skiljsmessan, som det innehåller något faktiskt material till Indy Byron3 historio. I denna skrift yttras i slutöt, att då lady Byronzs familj icke har funnit nödigt att försvara lord Byrons hustras minng mot hans mätress) (grefvinvan Guiccioi) beskyllningar, så borde fru Beecher-Stowe noga betänkt sig innan hon uppträdda med ett försvar, som, hvilken verkan det än måtte ha i fråga om den aflidnas minne, dock ofelbart måste beröra de efterlefvando på det smärtsammaste sätt.