Bref från Ester till Nanny. Lybo, i september. Dyra, älskade Nanny! Du har låtit tre veckor förgå, innan du lät mig få några wvnderrättelser från dig. Du tror kanske, att jag begagnat denna tid för att försona mig med den förlust jag gjort? Hvad du känner mig illa, då du förutsätter något sådant. Jag försona mig med att icke dagligen se dig? Hvarför skulle jag göra det? För att behaga min omgifning. Omöjligt. Jag vill ej behaga någon af dem. Hela verlden är mig likgiltig, jag håller endast af min far, dig och Andreas. Ja, jag håller af honom, och du får icke vredgas deröfver. Du vill veta, huru jag varit mot min man dessa veckor, om jag hållit mitt löfte till dig i afskedets stund. Älskade Nanny, jag har försökt, men det är når gången jag brutit hvad jag lofvat dig.