Dagens Nyheter – 11 september 1869, sida 1

— Icke så, Nenny, utropade Ludvig och fattade hennes hand. Jag kan ha misstagit mig, och du är måhända den ädlaste bland qvinnor. — Måhända, upprepade Nanny och fäste ögonen på Ludvig. lans panna betöcktes af en purpurfamma, då han mötte hennes blick. — ln gång, då jag som enka trädde in i din broders hem, önskade jag att vi skulle bli vänner, du och jag, men nu anser jag bäst, att det förblir som det varit under den tid jag vistats här. Vagnen stanrade vid trappan och Ludvig hjelpte Nanny ur åkdonet. — Du är mycket skarpsynt, Nanny, sade han, jag gillar hvad du nu sagt. Vänner kunna vi icke bli, må vi då fortfarande vara fiender. Ludvig såg på henne. Nanny smålog till svar. Dagen derpå var Nanny borta från Lybo, och Ester öfvergifven af sorg och förtvitlan.