Dagens Nyheter – 10 september 1869, sida 2

— 131 rikt upplyst, men ändå hvilade ett dunkel öfver Nannyg ansigte, som det var omöjligt att tyda. — Ludvig, utropade Ester och vinkade honom till sig, vet du, Nanny ämnar öfverge mig och Lybo! — Jag misstänkte verkligen något dylikt, svarade Ludvig. Nannys enkeår är för idet, och hvad är nu naturligare, än att hon tar sig en annan man. Nanny blickade ut i den månklara augustiqvällen, utan att svara. Ester gjorde det i hennes ställe. — Det är icke sannt, Nanny ämnar icke gifta sig! Ludvig gapskrattade. — Du är ett enfaldigt barn, kära Ester, sade han. Tror du Nanny inviger någon 1 sina planer, så bedrager du dig. — Jo mig, är deticke så, Nanny? Du har ej någon hemlighet för din Ester? Den unga frun lutade sig fram och såg Nanny in i ögonen. — Du, Ester, bör bäst veta, att man icke för en vän kan ha hemligheter, svarade Nanny, steg upp och gick att sätta sig i soffan. Hon tog ett handarbete. — Ludvig, hjelp mig öfvertala Nanny till att afstå från sitt beslut att resa, sade Ester, följande svägerskan. Tillåt, att jag icke gör det, bad Ludvig, Nannys beslut att fara sin kos är gan