Dagens Nyheter – 9 september 1869, sida 1

fe — A ÅL i hm hb VA bÅÅ AA. förfall samt den nu pågående splittringen inom kyrkan. På samma gång jag sålunda för min del an3er att mer frihet beredes vid val af religionslärare samt att valrätton mer utsträckes, hvarvid äfven qvinnan i sin egenskap af menniska torde böra tilldelas en liten rösträtt, önskade jag tillika att aflönivgssättet skulle förändras och minskas, så att det komme i rimiigt förhållande till mödan ock folkots tillgångar, synnerligast hvad angår kyrkoberdar, biskopar samt andra tunga prebendegubbar, hvi!ka icke ens göra tjenst en dag i veckan. Afven för folkupplysningens framsteg synes mig att vårt folkskoleväsende icke är önskligt ordnadt. Ty icke nog med att ett så stort svalg redan finnes mellan folkskolan och el8mentarläroverken, å hvilka sednare staten offrar medel till uugefär 100 rdr för hvarje lärjunge, då den dåeremot i folkskolan troligen icke uppoffrar mer än 100 öre på hvarje, ehuru dessa såsom mindre bemedlade vore bäst i behof af understöd. I bådsläroinrättningarne synes mig derjemte fosterlandskunskapen för litet beaktas. Väl läres der mer än tillräckligt med årtal, furstelängder och krigiska slagtningar; men fosterlandskunskapen borde väl utsträckas till dess samhällslära eller .medcborgerlig pligtoch rättslära, såsom för en hvar nödvändigt att känna, då han utträder i det praktiska lifvet. Det är väl till folkskolan fosterlandsvännen bar att sätta sitt framtida hopp och sin synnerliga omsorg, ty elementarläroverken rekrytera nog mer än tillräckligt antal embetsmän, som måste räras af det i folkskolan uppfostrade folket. Men folkskolan måste pphöjas så pass i rang, attl den åtminstone kommer att, såsom en folkskelevän yttrat sig, motsvara sitt namn, eller utgöra hela folkets skola, samt sålunda vara både rot och stam för hela det öfriga allmänna skolväsendet.