Dagens Nyheter – 8 september 1869, sida 2

gen. Jag trodde mig genom att underteckna detta dokument göra Erik en tjenst, så framställdes saken. Erik skulle sörja för mig och mitt barn, såsom för sin egen familj. Mitt och Olgas hem skulle bli Eriks. Om jag önskade gifta om mig, var jag förlustig all arfvedel, och mitt barn ärfde då ensam. Min man dog och jag litade obetingadt på hvad han sagt och forskade icke efter dokumentets innehåll. Jag flyttade hit, fullt öfvertygad att jag och Olga egde 40 å 50,000 riksdaler i bruket. Kort före min lilla engels insjuknande, blef jag helt oförmodadt upplyst om, att min man icke skulle vara er rätta bror; att han, strängt taget, ej egde någon arfvedel efter er far, och att det kapital, han lemnade efter sig, icke uppgick till 5000 riksdaler. Nu vill jag veta bestämdt, om dettä är sannt. — Hvarför frågar du icke Erik? — Derför att han icke skulle svara ärligt. Jag anlitar ogerna lagen för att få reda härpå. Min mans förordnande har icke någon laga kraft, om jag skulle vilja opponera mig deremot, och detta gör jag, så framt du vägrar gifva mig de upplysningar jag fordrar. Nanny talade med bestämdhet. -— Nåväl, Nanny, man har i det närmaste talat sanning. Carl var icke min fars och icke heller min mors barn. Han var en adopterad son af mina föräldrar och, du vet