Dagens Nyheter – 3 september 1869, sida 1

mig all6 skar här trädgården och ledde ända ned till elfvens strand, der en brygga var uppförd. Här satte sig Nanny. Hon lade den medförda arbetsasken från. sig, stödde armen mot barriören och blickade ut öfver det framåtilande vattnet, lyssnande till bruset från vattenfallen. I den entoniga sången instämde fåglarne, och skogen sutkade ett svagt susande ackompanjemang till konserten. Nanny log. Hon var. outsägligt lycklig. Hon njöt af Guds uppenbarelse i naturen, och hon var tacksam för denna njutning. Sällan får menniskan likväl i ostörd ro fröjda sig åt en sådanstund af ogrumlad sällbet. Ljud af steg nådde Nannys öron. En lätt skugga for öfver hennes ansigte, då hon sträckte. ut handen efter arbetet och vände blicken från elfven. Den som nalkades gick icke med lätta, elastiska steg, utan vandrade sin väg fram med ett visst eftertryck. Det var brukspatron Roman. -.Nannys ögonbrynrynkades, och hon vecklade hastigt upp sitt arbete. -—, God dag, Nanny, sade Roman och räckte henne handen. —,Välkommen; snälla farbror, svarade Nanny. vänligt, hur mår tant? — Carolina. .mår bra; hon har i dag farit till Grythamra för att vistas der en tid.