RR RR RR RR RM RR RR RER Norrmännen och skandinavismen; Under denna tubrik meddelas i danska tidningen Dagens Nyheder en särdeles förtjenstfullt skrifven artikel, . som vi at fera skäl anse bör ; läsas -och beaktas äfven af den svenska publiken. Den följer shärnedan-i öfversättning: Man. skulle :tro:— och många tro det visst också —zatt bland. de tre -rordiska rikena Norge skulle: erbjuda. deno bästa jordinånen för! den skandinaviska tanken; vara det-lavd; der:rdenna strifdesbäst och Hade skjutit de djupaste rötterna Ty å ena sidan: ha nutis den ioeh många af dess intressen! förbundit Norge med Sverige; ceh å den atdra drages det till Danmark af. språket ochide rika minneaafrån forntiden. Det-ärtikasom en föres ningaläk melian de båda andra rikena, och iitet vore natdarligare är att onhetssträfvandena. derifrån utginge eller åtminstone der möttoges med den mesta värmei och de största. sympatiernha. Mensa så förhåller det sig emellertid icke. Har man en. längre: tid-vistats i Norge och derunder. förflyttat sig fråa det!ena stället till det andra, tår man tydligt nög erfära att norrmönnenvilja Danmark allt godt; men icke önska någon närmare politisk föreding mea detsämma. Hvad ex gåog uttalados af norika störtings-komilbns . plaralitet: att. det stora flertalet af norska folkat icke önskar någon, närmare politisk förbindelse mellan: de förenade rikena. och Danmark, är verkligen ett uttryck för folkets allmänna mening. Det finns r helt säkert både i hufrudstaden och anrerstädes i lardet politici; hvilka gå lika längt. som ultraskandinaverua ho: 034; men dö äro icke talrika och bilda intet parti Sakeq är dsn att nörrmännea, ensdan de bo, långt borta. och. gömda mellan sina fjäll, äro ett folk, som icke. lätt och hastigt kan föras, med al modets ström; Ideetna behöfva der lång tid föratt mogna och utvecklas. Norrmännen äro ett låögsanit och allvarligt folk; de vilja pröfva och undersöka från alla sidor, idnan de omfatta en tanke och egba densamma sin hänförelse och-sin kärlek. Hvarje ide måste med mycken möda slå rot djupt nere bland sjelfva folket, innan don kanskjuta upp och bära blommor; men har rofot on gång föstats, så -uppryckes ded ockiå:sldrig igen. Frågar msn då bh norman, hvad had ant ser ofta den skandinaviska enhotstanken, skall hån? svära, ätt den är omogna fantaster, som uppstått. till. följe af folkens Obekantskåp med hvarandsa3 förbållanden. Han skall säga, abt: hvarjs närmande. i merkantilt,. litterärt och andra dylika hävsecndon gläder-honom, eme: dan har i sitt bjerta håller af de gamla stams f3rvandterna ;. Han. skall kanske! till och med medgifvaj ått tvförsvarsförbund mellan de tre rikena år befögadt öci nåtärligt; men en verklig Politisk förening, ja blott öö sådan önsefidig ställning, som. Sverige och Norge intaga. till hyarardra,, skall han; förkasta såsom omöjs lig. eter. i alla händelser mycket förhastad; ty, säger: han, ovisserligen förefinnes i många afseenden: en likhet mellan! danskarsoch norrmid, mön Pb öonov föra råder em oliktöt, som icke kan afvisas med postiska utgjutelser Om gemensam stad, göbensamma minnen och gemersamt Språk. ; Hela, folkkarakteren är olika, såsom de båda rikenasnatur... I. Danmark är. allt ljust och joende; der-är vidsträckt uwsigthvarthän ögat ser -o00 derför är folkets väsende också lätt och öppsat, dess uppfattning af lifvet i almänhet ljus och glad; ty döetärintet bland omgilniogarne söm tynger och trycker, och icke beller i dess dagliga verksamhet — tillfälliga. och personliga förhållanden naturligtvis. oaf:edda — finnes något som ställer sig mot. lycka. och Jefaadslust.; -Men.annorlunda ärdet-med-norrmännen:--Här-talas-nu-min