Dagens Nyheter – 31 augusti 1869, sida 2

Fattigdomen var i brukspatron Romans ögon ett fel, och Ester hade alltid sett saker och ting med samma ögon som fadern. Hon blef derför ännu mera öfverraskad, då Nanny vände sig till henne med dessa ord: — Du och jag fara väl in till X. i morgon och höra efter hur tant Berg mår? Har hennes opasslighet tilltagit, blir det din pligt, bästa Ester, att se efter, det hon får någon som vårdar sig. Hade Ester pligter mot sin fars fattiga syster! Detta var något så nytt, att hennes fattningsgåfva icke räckte till att begripa det. Hon opponerade sig likväl icke deremot, eftersom Nanny påstod det, och så beslöts, att svägerskorna skulle fara in till X. dagen derpå. Erik betraktade Nanny med blickar, som utvisade att han icke allenast gillade, utan äfven beundråde hennes fina takt och goda uppfattning af hvad som var rätt. Nanny och Ester bjödo herrarne god natt. Ludvig och Erik stannade qvar i salen för att prata och röka en stund. — Jag fattar icke ditt handlingssätt, min bäste Erik, yttrade Ludvig. Du är visserligen fyra år äldre än jag, men mig synes, som vore du tjugo år yngre till förståndet. . — Det der låter icke som något beröm åt mitt förstånd, svarade Erik och drog några drag ur sin cigarr.