Dagens Nyheter – 30 augusti 1869, sida 1

ver Brik; Tycker du att det der kan inge aktning? — Nej, det tycker jag vissticke, svarade Nanny lugnt, men det är icke heller afgjordt att jag handlat så, som du förutsätter. Jag Xkunde, ifall jag ville, bevisa motsatsen, men dylika misstag, som dem du nu gjort, brukar tiden rätta. Jag inskränker mig derför till att fråga, om du fortfarande ämnar varna Ester och bemöta mig så, som du gjort alltsedan jag kom hit? --Det. tror jag visst att jag kommer att göra; jag ser icke något skäl, hvarför jag skulle förärdra uppförande. --Men jag ser det deremot. Du har framför dig två qvinnor, hvilka måste lefva tillsammans, åtminstone ännu någon tid. Den ena är ensam och värnlös, den andra ett af lyckan bortskämdt barn, som nu har träffats af sin första motgång. Låt dem förbli vänner, ty i motsatt fall handlar du i högsta grad oridderligt. Jag ber dig, förstör icke den välvilja, Ester fattat för mig, den kan bli af nytta för henne och äfven för din bror. — Jag tror det icke. Jag har aldrig tyckt om Judas, hvarken i feminin eller maskulin form, förklarade Ludvig. — Du vill således icke afstå från att beröfva mig Esters tillgifvenhet? utropade Nanny och reste sig upp. — Jo, om du afstår från att stanna här.