Dagens Nyheter – 28 augusti 1869, sida 2

Utrikes-Nyheter. Om Frankrikes nye krigsminister lemna tidningarno derifrån följande närmare biogra: fiska uppgifter: General Leboeuf, keisarens adjutant och öfverbefälhefvara för sjette armekåren anses för .en utmärkt -artiller:general och är vida berömd för vitt: mod. Han är 59 år gammal. Han var lärjunge i polytekniska skolan och ingick Sår 1830 i artilleriskolan i Me: z; 1837 1841 vistades haw i Aljier, der han vi:ade sig vara en ytterst skicklig, modig, djerf srtilleriofficer och vid hvarje fäktniog, ihviken han deltog, särskildt nämndes på dagordningen. Efter sin återkomst till Freavktike blef han ryttmästare. I augusti 1848 blef han ardre förmanuen i polyteksiska skolan. Man behöfde nämligen en kraftfull man för denna skela, inom hvilkenen Viss anarki rådde -sedan den 24 febr. nämnda år. Polyteknikerna hade nävdigen ej allenast vid tebruarirevolationens utbrott stvält sig i spetsen förde app: roriskes bopar, utan äfven sednare tagit on mycket verksam del i rörelsen. De voro hos folket ytterst populära, likasom de änagu äro mycket omtyckta. 1850 blef Leboent öfrerstlöjtoanvt och utträdde ur skolan. Utnämnd till öfverste år 4852, deltog han i det orientaliska kriget så-om chef för artilleriets generalsteab och kommeaderado sednare, efter sin befordran till brigadgeneral vid artilleriet, första armbkåren. Återkommen till Frankrike, kommenderade han gardes-artilleriet: År 1857 befordrad till divisiossgeneralt, erhöll han 1859 öfverbefälet öfver den ivalisuska armåns artilleri, vid hvilket tilllätlle -åe refftade kavonersa för första gången användes. Han utmärkte sig vid Megenta och Solferino. Man tillskrifver honom till-och med stt ha afgjort den sednare slagtningen till fransmännens förmån. Han utförde sämligen i det ögovblick, då fragsmäsnen befunno sig i-svårt trångmål, en ytterst djerf rörelse. Han gick med aitt artilleri, som var utan :betäcktiag, löst på fieuder, öppnade en mördande eld -och-kastade honom, då nästan segraude, med ator förlust tilibaka. Marskatk Niel byste em symerlig förkärlek för Lsboeuf öeh förordade honom på dödsbädden-bo3 kejsaren våsom sin efterträdare. Xx x En af Garibaldis beundrare i Turin har i en korrespondens till Augsb.sallg. Zeitung meddelat åtskilligt om, horu det lyckats den gamle hjelten att försköna och :kultivera nin ö; i den lockande -beskrifningen heter det, bland annat: Garibaldi har förändrat Czprera till en förtjusande egendom, som tillika lemrar en ganska god safkastning, och han kam nn för italienarne framställas som Tönster för jordbrukare, trädgårdsmästare, forstman, m, m, Som förskönare af landet torde han kunna mäta sig med farst Päckler-Muskau. Om än Garibaldi sjelt dricker föga vin, så äro dock medlemmarne af hans familj och tjenstepersonaler, men i sypnerhet de många gästerna ingalunda sådana föraktare at drafvans ädla saft, aut ban icke ansett sigäfven böratänka på egen vinodling; 14,000 vinstockar stå ru äfven i full. blomstring. :Generalen planterar dem i väl ordnade rader; på tre fots afkö Br EE a TT a a Tr ra re rer ne a