Dagens Nyheter – 27 augusti 1869, sida 3

Article Image
Hvarjehanda nyheter. Epigram. (Öfversättning från assyriskan.) Då folk och tider i besatta Har jag mig tagit för att skratta, Men att ej skratta mig ihjel, Så gråter jag ibland med skäl. Nommnföriknadring. I sina Vandringa i Helsingland, skildrade i bref till Aftonbladet berättar Gubben Noach följande anekdot: En viss grosshandlare i orten, kind för mer in vanlig rörlighet i tungan och som tilltack för denna egenskap blifvit hedrad med binamnet Pratmejer, var en tid leverantör af hvarjehanda proviant till Helsinge regemente. Maten, som levererades, var klen, sade man, men dyr tillika, hvarför någon elak spefågel fick det iafallet att förändra det förra Pratmejer till — Matprsjer! E ett gladt sällskap, hvari äfven befunno gig några manliga medlemmar af kungliga teaterns dramatiska scen, föll samtalet på de vid nämnde teater brukliga s.k. flitpengarne. Man skämtade hit och dit öfver desamma och slutligen utbrast en af de närvarande artisterna: Ja, jag för min del har då intet skäl att vara misselåten med fitpengarne, jag har 14 gånger rad fått åtnjuta sådane utan att yttra ett ord. — Åh, verkligen, berätta! ljöd det från alla håll. — Saken var helt enkelt den, att jag utanför ecenen skällde som en hund, det var hela mim roll. — Men i så fall fick ni ju ändå betaldt för — skällsord, inföll hastigt en af sällskapet, under de öfriga: höglindda munterhet. Fecdalismens upphiäifvamde, Att feodalismen icke ännu är död i Preussen bevisar, en ovanlig tilldragelse, som nyligen timat i Hohenstein, i Hartz. Godset Werna i detta område har under århundraden varit i familjen Spiegels ego, ehuru det någon tid innehafts såsom förläning af en grefve von Stolberg-Stolberg. I våras uppsade den ädle grefven offentligen tro och lydnad mot egendomsherren, och son en sådan protest, enligt den gamla feodal-lag:n, var nog för att beröfra egaren hans riittigheter, uppfordrade grefve Stolberg genast hr von Spiegel att lemna godset. Den sistnämnde vigrade och vidtog nödiga åtgärder till sitt försvar. Porten stängdes, godsets arbetare öfvades hvarje dag i att handtera vapen, och skildtvakter posterades på flera stillen samt aflöstes hvarannan timma. tt stort plakat uppspikades på porten, innehållande: Här släppas inga röfvare in. Det pås:ås att grefve Stolberg inom kort skall infinna sig med väpnadt folk för att med våld taga egendomen i besittning; oeh man undrar allmänt huru detta medeltidsuppträde midt i det nittonde seklet skall sluta. ET SA OT

27 augusti 1869, sida 3

Thumbnail