Dagens Nyheter – 24 augusti 1869, sida 2

om 1RRE änklaga dig, ocH jag skall förtälja huru nesligt jag Blifvit besviken af min man och af min far. Ester ilade mot dörren. Erik fåttäde öM Hennes ärm och sade med EE röst: JAg måste erinra dig, att du nu är min hustru. Oh kärlek eller vänskap fört oss tillsäämans, gör här intet till saken; vi äro Makar, Och du kan icke lemna detta hem titan Mitt -Medsitvande. Försök derför att höra mig lugat. 7 . Fri bödgäde ESteratt återtaga sin plats i soffan: Hö lydde helt mekaniskt. En koft paus uppstod. — Jag känner få qVinnor. mera värda att älska än du, Ester, började Erik, men det oaktudt erkänner jag nu, att det ej varit käflek, Som förmått mig ingå föredingen med dig, utan min aflidne fars och din faders förenade öfskhingar. Du var en intagande flicka, och det blef mig således en kär pligt att lydiW deras vilja. . -— Jag vår också en rik flicka, utropade Ester med flammande ögon, och det lönade att ljuga kärlek för mig. — Möjligt ätt jag äfven tog detta i beräkning; svarade Erik med ett uttryck åf ärlighet, som bort täla till häns förmån, men säkert är att därjag lärde känna dig, fann jag, att om det var mig möjligt att än en gång älska, du bättre än någon skulle kunna till lif åter väcka hjertats kän):