Dagens Nyheter – 21 augusti 1869, sida 2

geuhet och inteckvat sin gård till halfva värdet. All baas qvarlåtenåkap skulle för öfrigt tillfalla lilla. Agnar, med . hvilken han grät och firade i kapp, när .den dille talade om mojoj. När de. båda vandrerskorna hunnit inom kyrkogårdsporten, trängde..morgonsolen fram genom de tunga dimmorna, och;bestrålade. tornspirorna på de: dödas stad... Men ett glänsande gyldene kors inne i ett.genombrutet hvalf på ett graritmonument fångade. företrädesvis de besökandes blickar. på i De närmade sig stället alltmera, vägledda af det tindrande: och ögat. nästan, bländande korset. — Det prydde Sizördssonska familjegrafven. Ripa hade i all. hemlighet,föregående afton ombesörjt..och öfvervakat monumentets uppresande, för att ,öfverraska de Ron dagligen besökande slägtingarse, och frikostigt hela tiden spenderat traktering åt arbetarne. Meza der satt ju gubben sjelf på morgonqvisten, med: hjessan. lutad mot granitföten och morgorsolens strålar lekande i hans silfverhvita hår. ..Den gamle hade somnat, och de berökande, smögo sig tyst på tå, för att med vänliga kiappningar väcka sofvaren, Dock, det var nästan syhd. Han smålog så mildt der han satt, med en psalmbok i sin ena hand och i den andra — en liten blå glasflaska, som rymde ungetär två medtjelpare. Miss Toomson.med sin engelska nykterhets kärlek skakade på en gång leende och bedröfvad på hofvudet och täökte smyga flaskan ur gubbens hand, — Ack, den vår ju kögppast tömd till hätteb, -— Men lardten, som bon vidrörde, var sö isande Kall, att missen rysånde