Dagens Nyheter – 17 augusti 1869, sida 2

kyrka. skulle klockorna svara och öfverallt gifva signal till upprorets utbrott. Denna plan strandade emellertid på borgmästarens i Astorga finnesnärvaro; ty då vid det bestämda klockslaget en deputation, deribland två domherrar från katedralkyrkan, ins fann sig hos honom med uppfordring att nedlägga embetet och derigenom förekomma all blodsutgjutelse, lät han sig deraf icke förskräckas, utan kallade genast stadens milis under vapen och lät besätta katedralen med militär, som fann klockaren och hans folk beredda att sätta stormklockan i gång. På landebygden väntade man förgäfves på den öfverenskomna signalen och skildes slutligen i den tro, att kontraorder anländt. Den följands dagen fick man veta sanningen, men då var det för sent, ty sedan regeringen blifvit underrättad om gammansvärjningsplanen, vågade man ej sätta dea i verket. I sammanhang med upptäckten om presterskapets deltagande i den misslyckade rörelsen försäkras till och med, att don Carlos sändt de spanska biskoparna depescher, i hvilka han utnämnde dem att vara militärguvernörer i sina stift till dess hans armå hunnit biifva så fullständigt organiserad; att dessa befattningar kunde öfvertagas af militärer, till hvilka han hyste fullt förtroende. — — Som man ser bäraf äro kyrkans furstar i Spanien nu benoägna att spela samma roll, som biskoparne i Sverige under sista tiden af katolska kyrkans makt härstädes; måtte denna benägenhet der få samma utgåog som här, och det snart, ty förrän Spaniens andliga vända sina tankar från veridsliga tiog, isynnerhet politiken, får det spanska folket säkerligen ingen varaktig fred! Den upprörande klosterhistorien i Krakau har våckt en mäktig storm mot klosterväsendet, företrädesvis i det för ej så längesedan ultrakatolska Österrike. Regeringen har visserligen inlåtit sig på försök att ställa klostren under en strängare borgerlig uppsigt; men den allmänna meningen fordrar ännu allvarsammare åtgärder och begär med alltjemt stigande styrka klostrens fullständiga upphäfvande. Sålunda hölls i går åtta dagar sedan i Wien ett folkmöte, bevistadt af omkring 4,000 personer, hvilket enstämmigt antog iföljande resolution: 4I betraktavde deraf, att klostren hvarken äro ett nödvändigt tillbehör till den kristna religionen eiler stå i öfverensstämmelse med den moderna statens grundsatser, ja, att klostren äro rent af farliga för statens ändamål, förklarar detta folkmöte, att samtliga klostren i Österrike böra upphäfvas. Afven hos Ungerns magyariska befolkning framträder denna mot Rom och katolicismen fientliga rörelse. Men den ungerska pressen nöjer sig icke med att fordra klostrens uppbäfvande, den fordrar äfven celibatets afskaffande för de katolska presterna. Bladet Lloyd erinrar om, att det ungerska presterskapet kort före Tridentinska mötet uttalade sig för upphbäfvandet af stadgandet om presteng ogifta stånd, och att de fyra ungerska biskopar, som deltogo i detta möte, bemödado sig om att få denna önskan uppfylld, men icke kunde vinova sitt mål på grund af jesuiterpartiets intriger. Den ungerska riksdagen uttalade sig upprepade gånger för celibatets afskaffande. Bladet förordar nu, att man skall följa Italiens exempel. Domstolarne ha redan i 57 fall afgjort, att katolska preosterna äro berättigade att gifta sig. — Hvad det kostar folket att blifva styrdt i Frankrike och i Amerika. Uti en nyss utkommen skrift, benämnd La France et les Etats Unis compares heter det: Frankrike — en kejsare; Förenta Staterna — en president. — Stat .öfverhufvudets inkomster: Frankrike — 25 millioner frank; Förenta Staterna — 125,000 frank. — Residens: Frackrike — tolf kejserliga slott,;Tuileries, Elyses, Saint Cloud, Mendon, Saint Germain, Versailies, Rambonillet, Compiågne, Fortainebleau, Pau, Strassbourg, Bordeaux; Förenta Staterna — Hvita huset. — Proportion mellan inkomsterna: Kejsarens inkomster förhålla sig till presidentens som 212 till 1. Förenta Staternas president måste lefva i 212 år för att inalles kunna lyfta hvad kejsaren årligen uppbär. — Marinoch krigsbudgeten: Frankrike — 653 millioner; Förenta Staterna — 189 millioner. — Folkundervisningsbudgeten: Frankrike — 21 millioner; Förenta Staterna — 214 millioner, o. s. v. — Broschyren slutar med följande lakoniska paralell: Frankrike styres af Napoleon, Förenta Staterna tare Af omm otolfnv KK