Dagens Nyheter – 17 augusti 1869, sida 1

MR har utnämnt er till rang, heder och värdighet af min ålderdoms goda -engel, men ni finner er befattning alltför besvärlig. Allons done! Jag har inte annat val, då jag öfvergifves af min goda engel, än att sällskapa med min onada. Kom hit och sitt upp, Corfitz! Ni har aldrig åkti elegantare ekipage. Och aldrig med elegantare och intressantare kusk, tilllade smickraren och satte sig upp vid sia gynnares sida. Håller hon länge ut med att vara så der figr --återtog v. Gallen, när de åkt ett styckte på vägen, på afstånd följda af det unga paret i generalens landå, --så tror jag avt jag blir fiör igen och raderar ut den hulda ur mitt testamente. Jag har andra vägar för mina trehundratusen. Ni vill då inte att er ridderlighet skall öfverlefva er sjelf, min general --svarade Corfitz med ängslan, ty Walter Silfverfelt hade lofvat Sonderling trettiotusen riksdaler, i händelse denne såsom v. Gallens förklarade gunstling kunde lyckas bibehålla testamentet oförändradt till testators död. Jag vill --jag vill bara förgäta den der sköna hexan, som kan göra mig galen emellanåt --svarade Gregor vy. Gallen och gaf hästarne en klatsch, så att den fjäderlätta vagnen nästan slungades flera alnar framåt landsvägen. En guldsmeds dotter är väl något för mer än en gatusångares --insinuerade gunstlingen.