Dagens Nyheter – 16 augusti 1869, sida 2

hennes spel, han nödgades tillstå för sig sjelf att han misstagit sig, och han kände sig fast Besluten atti sin tidning gifva henne cn lysande upprättelse. Men plötsligen greps skådespelerskan midt under en glänsande monolog, då hennes naderbara ögon tankfullt stirrade ut i rymden — som för ögonblicket var ett hörn af teatersalongen — plötsligen greps hon af ett illamående och var nära att falla. Hennes blickar hade mött Birgers. Det var första gången sedan hon för honom syntes som skogsnufvan. Artisten var svagare än qvinnan. Ridån måste fällas ned för några ögonblick, och en lidlig oro uppstod bland åskådarne. Men efter några minuter höjdes täckelset på nytt, och Isaura var om möjligt äpnu mera hänJörande än tillförene. En bifallsstorm kom salongen nästan att darra, och Birger var med bland de ifrigaste handklapparne. Han gömde allt enskildt för det konstnärliga, vch hans hjerta gaf villigt Isaura en ursäkt för hennes glödande håg för skådebanan. De trollska ögonen hade åter fått makt ed kämpen Hake, och han kunde vid ig hemkomst icke tänka på någonting annat än qvällens konstnjutning och den unterbara förvandlingen bos henne, på hvars kallelse han så tvitlat. Då grep händelsevis hans hand efter en aftontidning; Birger ville se när Isaura spelade härnäst, men hans ögon fastnaglades ovilkorligen vid nå