Dagens Nyheter – 16 augusti 1869, sida 1

NT Från Gefle skrifves i Gefle-Posten den 14 dennes: Tiltinnevånarne härstädes hafva under dessa regndagar haft det särdeles otrefligt i sina lätta boningar. Regnet, ymnigt och ihållande, så att det upplöst vägarne och bildat här och hvar små sjöar, har icke kunnat annat än genomtränga de tunna väggarne, så att knappt mer än midten af golfvet lemnat de arma husvilla en tillflykt undan vätan. Värst har tillståndet varit för familjer med flera barn, då ingen eldstad under tak gifvits, vid hvilken deras genomvåta kläder kunnat torkas. Modet hos de prötvade uppehålles ock endast af hoppet derom, att någon barack för dem skall snart erbjuda ett biltire skydd mot regn och köld. Till realiserande af denna förhoppning har stadens drätselkammare gått i författning om uppbyggande af baracker för de arma husvillas inlogerande, och äro redan fyra större sådana, innehållande 16 rum hvardera, under byggnad utefter södra sidan af östra Lillån. Yxa, borr och såg gå der med frisk, fart, Om än fleras uppförande äro också beslut fattade, och kommer arbetet med dem snarligast att företagas. En verksam man. I Wrams Åtvarp i Skåne bor, skrifver en korrespondent, en gammal hedersman, f. d. skolläraren B. F. Kohrtz, känd af mången för sin vid 70 år ovanliga liflighet till kropp och själ, känd för sin gästvänlighet och tjenstaktighet, men dock mest för sin mångsidiga verksamhet inom lifvets många praktiska industrigrenar. Sålunda är han t. ex. ortens kunnigaste fiskare och jägare; han har gjort flera af de ornamenter, som pryda altartaflan i Norra Wrams kyrka; han har ensam och till alla delar förfärdigat väggur, hvilka varit försedda med 6 å 7 visare, utvisande månad, dag och dato, timma, minut och sekund, ny och nedan o. s. v., och hvilka, efter hvarje gång timslagen ljudit mot en klingande fjeder, låtit en anbringad speldosa spela ett stycke för åhöraren; han funderar nu på att göra ett ur, 0m kommer att draga upp sig sjelf — således ct! nytt perpetuum mobile; han har anlagt en enkel men prydlig trädgård med solarium, lusthus m. m,, der ofta bygdens ungdom roat sig och ttit krusbir; och han har framför ingången till sitt bus med egen hand planterat två bokhäckar, hvilka nu uppvuxit och med sina kronor, som han förenat, bilda en den vackraste äreport öfve gråhårsmannens hufvud. Och när jag tillägge att den gamle mannen endast har en brukba arm, den venstra, enär den högra redan i han: barndom blef skadad för hela lifvet, så måst