Dagens Nyheter – 15 maj 1869, sida 2

spelade med äpplen, apelsiner eller pepparkakor, och för ödmjuka att våga en protest, mottogo de arma quasiartisterna bugande eller nigande hyllningen och gåfvorna. Birgers varma hjerta uppreste sig våldsamt mot detta gäckeri och han reserverade sig genom starka hyssjningar mot allt deltagarde i de ironiska bifallstecknen. Snart fick han flera lika vänligt sinnade med sig och i salongen uppstod en liflig kamp mellan de ädelt menande hyssjarne och de falska bifallsgifvarne. Men under denna strid tog herr Leander till sig det oerhörda modet att vid en framropning efter andra akten tilltala publiken: Vördade publik! — yttrade teaterdirektören bugande — efter det ska vara lif och lefverne, så tycka vi spelande mycket mer om applåder än hyssjningar. Det var bara det jag skulle ha den äran attsäga. Nu var klakörernas seger gifven och skallande hurrarop helsade talaren vid ridåns fall. Birger sjelf rycktes med i det allmänna skrattet, han fann att han kastat bort sin räddningsplanka åt en som inte ville ha den, sitt ädelmods helsodryck åt en som hellre förtärde smickrets sockrade gift. I fjerde akten uppträdde en flicka som herdinna, sökande skydd för åskvädret i Eremitens grotta. Herdinnan stod vid barna