Dagens Nyheter – 13 maj 1869, sida 2

Riksdags-Nyheter. Det nya statslånet. Första kammaren sysselsatte sig mest i går med öfverläggning om det af statsutskottet föreslagna upptagandet af ett fonderadt statslån å tretiio millioner rår, eller, om detta icke kunde på antagliga vilkor erhållas, ett temporärt lån å fem millioner rdr. I hufvudsaken bifölls utskottets förslag med några af hr Hamilton gjorda tillägg, med 54 röster mot 5, hvilka sednare ville, att riksdagen nu skulle blott boasluta sig för ett lån af fem millioner rdr. För förra meningen talade hrr H. Hamilton, MontgomeryCederhjelm, L. af Uyglas, Sprengtporten, Wcern, Wallenberg, Funk och Stjernblad; för det sednare för:laget hrr O. G. Mörner, Nordström och Rydin Kammaren bestämde amorteringstiden till högst 40 år och att af ocbligationersa icke mer än en sjettedel eller för nominelt värde af 5 millioner rdr må intill slutet af 1870 föryttras. Första kammaren artog äfven i går afton ett andra kammaren3 förslag att anbålla, det k. m:t täcktes undavrödja det hinder af pastors samtycke, som i författningarna finnes lagdt för församlingens fiihet att genom kyrkostämmas beslut förena folkkolelärare-, klockareoch organist-befattningar. Valrätt till Amdra kammaren. Om ändrirg i ou bestämda vilkor för sådsn valrätt hade, som bekant, hr Uhr väckt motion samt föreslagit de rya vilkor, han önskat antagna. Konstitutionsatskottet, som i allmänhet tagit till regel, att ej bidraga till grundlagsförändringar, hvilka ej kunra visas vara af ett alldeles oatvisligt behof påkallade, hade äfven afstyrkt bifall till denna motion. Då detta betänkande i förrgår afton förekom, yttrade sig, ntom motiorären, hrr Magnell, Hierta, Jöns Pehrsson och Gia Jönsson för bifall till motionen eller i öfverensstämmelse med des? syfte. Samtliga dessa talare anmärkte, att denna fråga är en af dem, som icke kunna falla, utan skall oupphörligt återkomma, tills hon beredes en lösning och statsmakterra gått de framställda berättigade anspråken till mötes och sänkt det s. k. strecket. Dessatom fick konstitutionsutskottet uppbära skarpa förebråelser för dess alltid visade afvoghet mot sådana förslag, som afse ändring i riksdagsordningenr. Hr Siljeström, som under riksdagen förcträdesvis varit samma utskotts banrförare i andra kammaren, anderka:tade den afgifna motionin en kritik, som ut:kottet försummat, och anmärkte i afseende på det förslaget, att valrätt skulle tillkomma hvarje svensk man, Bom fyllt 21 år, att beväringsyngling ofta måste ställas på tillväxt, innan han kan förklaras kompetent att fullgöra beväringsskyldigheten, och att dået ej torde kunna anses så oriktigt att låta en sådan tillväxt bli regel, när det gäller utöfvandet af politiska värf. Talaren skattade menniskovärdet högt, men kunde dock för sin del under nuvarande förhållanden icke inse rättvisan derafatt t. ex. en godsegare med 20 statdrängar skulle kunna rösta omkull 20 hemmansegare; den föreslagna politiska reformen måste föregås af en stor social reform, bland annat upphäfvandet af tjenstehjonsstadgan innan den kan blifva verklighet. På samma sida uppträdde hrr Sjöberg och Hedengren, hvilken gerna skulle vilja tilldela valrätt åt alla, som ha rösträtt i kommunalstämma, men dock ej medgifva sådan utsträckning, som motionären föreslagit. Dessutom bestredo dessa talare att ett så stort behof till ändring i detta fall förefinnes, att en sådan behöfde företagas under denna riksdagsperiod, den första af det nya statsskicket. Sedan hr Koskull äfven uttalat sig för bifall till betänkandet, blef detta utan votering godkändt. Frågan om ekonomiska lagstiftningen fäörevar. såsom vi färnt nämnt i förrgår af