Litteratur. G6. F. Holb: Menniskoslägtets kulturhistoria, med afseende å folkens regeringsform, politik, religion, samt frihetsoch välståndsutveckling. En verldshistoria efter nutidens behof. Öfversättning (utkommer i 10 häften å 75 öre). — I Ej utan afsigt ha vi anfört den långa titeln, nästan oafkortad. Ty den visar strax, att hvad förf. sökt åstadkomma är i; viss mon någonting nytt, något annat än dekvanliga verldshistorierna, hvilka — äfven de bättre — till hela sin beskatfenhet äro blott utvidgade kompendier, uppsvällda läroböcker. Man torde kunna våga det påståendet, att ingen vetenskap är mera allmänbildande, än historien, intet studium för medborgaren vigtigare, än det historiska. Historiens innehåll är mera omfattande, än någon annan vetenskap3, och hennes form blir, der den ej af oskickliga händer rentaf misshandlas, af sig sjelf populär. I all undervisning borde derför historien intaga ett framstående rum, ja utgöra sjelfva medelpunkten. Om den menskliga forskningens mål kan sägas vara, hvad den gamle filosofen kallade, att känna sig sjelf, hvad skulle då vara ett bättre medel, än taflan af mensklighetens egen utveckling med dess ansträngningar, förvillelser, vexlande segrar och nederlag? Och denna tafla, det är ju historien. Med skäl yttrar derför den bekante, tyske historieskrifvaren Joh. Gust. Droysen: den stora praktiska betydelsen af hi